Nu har vi börjat på riktigt och jösses vad tråkigt det är! Eller, tråkigt och tråkigt, men det är segt.. Jag har aldrig varit en person med framförhållning, jag har alltid kört på "ahhh, det är lugnt, jag hinner, det är ju lång tid kvar..". När jag pluggade t.ex. så hårdpluggade jag två-tre dagar innan tentan för att sedan, på själva tentadagen, inte kunna prata eller lyssna på alla runtomkring mig av rädsla för att något viktigt skulle trilla ur minnet! Vi fick, när jag läste Historia A och B, 20-30 frågor att arbeta med och sen kom 4 av dem på tentan.. Ni förstår ju själva vilka kunskaper jag hade i hjärnan. (Nåja). När vi sen kom till C-kursen och uppsatsen på 10 poäng, dvs. 10 veckor (fast jag vet att det är ett annorlunda system nu, men det kan jag inte) att använda till forskning och själva skrivandet.. Behöver jag ens beskriva? Vi hade ändå möten med handledaren så något bör jag ju ha producerat, men inte tog jag 10 veckor på mig. Parallellt med uppsatsskrivandet hade vi ett grupparbete, fyra person i varje grupp. Av någon anledning delades gruppen upp ytterligare, det var något som skulle undersökas på nåt sätt, och det blev rätt tydligt att vi var två av varje karaktär, ingen frågade ens vem vi skulle/ville jobba tillsammans med, det bara, typ, blev. Jag tror (vet) att vi gjorde det de sista en-två dagarna, medan de andra två höll på i flera dagar. (Observera minnena från den tiden är 10+ år).
(Nu ficka jag iofs inte ha med min uppsats i själva den riktiga oppositionen för den var inte helt godkänd (ja, jag ser sambandet) men några veckor senare tentade jag av den med en professor i historia som inte alls hade problem med att godkänna den, och så mycket ändrade jag den inte..)
Paradoxalt nog, i sammanhanget, är att jag när jag läste arkeologi blev godkänd på en kurs där jag inte ens var med på själva redovisningen för att jag hamnat i insulinkoma och hamnade på akuten istället för på universitetet (vilket jag uppmärksammade ambulanspersonalen på genom att säga saker i stil med: "nej, nej! Jag har inte tid, jag måste göra en redovisning!!!" Personalen svarade med det lugnande "jaha, vad pluggar du för något?" samtidigt som jag fick mer sockersprutor och lastades in i ambulansen). När jag pratade med läraren efteråt, tänkte på vad jag skulle göra istället osv., så sa han att jag inte behövde göra något alls eftersom det tydligen "märktes att jag var borta", jag skulle ha haft den sammanfattande inledningen... Godkänd blev jag!
Det jag vill säga med allt detta är, helt enkelt, att trots att vi går in för att fixa allt i god tid så lär vi ändå sitta i helgen och hårdköra!
