Kattgodis

Ibland blir man trött på sin(a) katt(er). Fröken Elsa var ute en vända (hon gnällde och pep och krafsade så jag släppte ut henne). Fröken Elsa besitter kunskapen av att öppna dörrar och ytterdörren öppnades efter sådär max två minuter. Nu, ungefär kanske fem-tio minuter senare, börjar hon gnöla igen och vill gå ut. Igen. Sen kommer samma sak inträffa ytterligare en gång och därefter kanske en gång till. För säkerhets skull?? Jag vet inte - hon kan ju vara ute längre perioder, framför allt på sommar-halvåret, men det här händer nästan alltid.. Är det för att hon kan öppna dörren eller är det för att hon vill veta att vi finns där? 

Idag slutade Peter skolan och har alltså jullov nu, med sig hem fick han en massa julgodis och jag säger bara det: det är väldigt synd att jag har så dålig karaktär! Grejen är, jag kan om jag verkligen vill, men nu är det liksom bara slut på den orken.. Jag kommer antagligen inte behöva åka med i bilen till Eskilstuna i morgon, jag kan nog rulla själv tror jag. Jag får satsa på nyårslöften i år (igen), tydligen. Får väl virka en del sorters godis och ha som substitut, kanske kommer hela vårt hus svämma över av virkade godsaker, då tjänar de ju också som terapi kan man säga. Inte så dumt, kanske kan jag kränga några, det vore ju trevligt - lite cash till nästa new york-resa som jag faktiskt kan börja planera så smått om ett halvår sådär, ytterligare terapiarbete blir det ju då!