Nästa vecka kommer mitt boendestöd ha med sig ett annat boendestöd som ska vikariera när det ordinarie är på semester en vecka. Det är såklart bra att man får någon annan, men jag tycker inte om det. Det är så privat det här med boendestödet, åtminstone för mig. Jag har just vant mig vid att ha en människa omkring mig två dagar i veckan, någon som liksom ser allt härinne, men som accepterar och säger "vi gör det vi gör". Naturligtvis är det inte så att det nya stödet kommer att gå fram som en bulldozer de två tillfällena som hon är här, det tror jag verkligen inte, men det känns ändå inte bra. Säkerligen kommer det gå bra, och jag kommer att överleva, men det gör det inte lättare just nu i alla fall. Det kan bero på att jag tycker att det är mörkt överallt, men, det är jobbigt och krävande att släppa in någon ny människa så tätt inpå för bara två tillfällen. Jag vet att det är ologiskt, men jag tänker att de sen kommer sitta och skratta åt mig på kafferasten, för att jag är så värdelös, ful och äcklig som inte klarar av någonting. Tycka att det är fånigt att jag är sjuk på det sätt jag är sjuk, för det borde jag verkligen inte vara, jag är ju ung. (Jo, antagligen applicerar jag bara min egen syn på mig själv på dem).
En bra sak dock: Ikväll börjar den nya säsongen av "Modern Family" - Me like. A lot!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar