Las kattas!

Våra små sötkatter. De kan bråka på ganska bra ibland, slåss och fräsa, men nu när lillFlisan är dömd till att vara inomhus har någonting intressant skett! Elsa har slutat gå ut, och hon har mer än gärna gått ut - om inte annat för att uträtta sina behov, men icke längre! Vi funderar på varför? Kanske är det så att de trots allt är så pass beroende av varandra att Elsa inte vill gå ut om inte Flisan också kommer ut. Någon slags försvarsinstinkt? Man blir inte ensam om slagsmålen? Ja, inte vet jag, vi lär väl märka om någon vecka eller så, när Flisan får gå ut igen (förhoppningsvis).

Myskatterna!

Igår var jag och simmade igen, det var fantastiskt trevligt (jag var själv i motionssimmarlängorna nästan hela tiden) och jag slapp träningsvärk. Kände mig som Therese Alshammar nästan (nåja, det finns väl en hel del som skiljer oss åt vad gäller det yttre, men i alla fall). Har ni läst på ansiktsboken så kanske ni redan har läst följande historia och om inte, så blir det en ny! Det kom en cool kille som såg hyfsat vältränad ut, silverfärgad badmössa och coola sådana där små simglasögon i vit-genomskinlig färg. En riktig simentusiast, tänkte jag och började fundera på i vilken länga jag skulle lägga mig. Sen började han simma och jag insåg att han inte var vältränad för att han simmar mycket. Å andra sidan, det är ju många som inte är det (jag till exempel), så egentligen bekom det mig inte så särskilt mycket (inte alls). Det roliga var, att när jag varvat honom ett par gånger, så började han hålla på med en massa annat istället för att simma! Han hängde sig lite i de där startgrejerna (men okej, det kan ju vara bra styrketräning, så det var inte orimligt på något sätt), ett varv vände han halvvägs och simmade jämsides med mig tillbaka. Det absolut roligaste var dock att han, medan jag simmade de sista 15 längderna, stod och viftade med armarna från sida till sida, ni vet, sådär med armarna rakt ut från kroppen, i den grunda delen. Jag kan förstå att man vill göra det ett litet tag, för det är ju ändå rätt tungt att simma, speciellt om man inte är van, men just längden kändes lite, ptja, överdriven.. Kanske är det också så att den typen av träning är väldigt bra för någonting, när man gör det i vattnet, MEN jag kunde inte låta bli att känna mig lite frän som verkade knäcka honom lite :-) (och om ni vet att det finns en anledning till den typen av träning behöver ni väl inte låtsas om det utan låt mig leva i villfarelsen att jag är en bra simmare!).

Ikväll är jag gräsänka, Peter ska iväg och prata skriveri med sina grabbar. Jag funderar på vad jag ska göra, vilka filmer jag ska se (jag och Peter brukar alltid ta tillfället i akt, när den andre är borta, att kolla på de filmer man vet att den andra inte är så förtjust i). Eventuellt ska jag köra på den billigare kategorin "5 för 100 kronor", men jag vet inte om eller när jag ska hinna se alla de filmerna, så på det sättet känns det ju lite onödigt, jag brukar somna rätt tidigt, speciellt när jag är själv hemma. Samtidigt - det är ganska lite bra på tvn, så det kan ju vara bra med lite alternativ. Myskväll står hursomhelst på programmet i afton. Oavsett antal filmer - någon som har något tips på en gammal goding?