söndag 24 mars 2013

Tänder och böcker

Ni som har hängt här ett tag minns kanske att mina tänder har orsakat ett och annat bekymmer hål i plånboken, nu har det varit relativt lugnt ett tag så därför har nu en lagning gått sönder, som tur är är det en rotfylld tand så det gör ju inte ont, däremot gissar jag att det behövs en krona av något slag (jag vet inte så mycket om sådant egentligen, knappt så jag vet vad en krona egentligen är, jag vet bara att de finns). Inte så himla konstigt, jag vet att vi tog en chans när vi bara gjorde som man gör vid en vanlig lagning, hoppades på det bästa. Så, som sagt, nu är den trasig. Nu i helgen har ännu en tand gjort sig påmind, men jag vet inte riktigt om det är för att det är hål i den eller om det bara ilar extremt mycket, det gör inte alls ont utan spänner mer (och ilar), kan det vara något med en tandhals? Eller kan det bero på att jag biter ihop så mycket på nätterna? Det känns när jag tar av bettskenan nämligen.. Har ni en aning så är jag inte den som tackar nej till ett schysst tips! (Och jag ska ringa till tandläkaren såklart).

I övrigt har jag inte så mycket att meddela, det har jag förvisso sällan, men i alla fall. Jag fyndade en bok på rean, till halva priset - 34,50, nämligen den här:

torsdag 21 mars 2013

Radiopsykologen

Idag lyssnade jag på 'Radiopsykologen' i P1. Killen som ringde in fick rådet att lyssna på sig själv, t i l l å t a sig att må som man mår, bli arg om man är arg, gråta om man vill gråta osv. Känna sina känslor. Jag funderade lite på det och kom fram till att det är ett problem jag har (eller, jag visste det innan också, men lite mer), nämligen att jag sällan/aldrig gör så även om jag kan förstå att det vore rimligt att göra på det sättet. För alla, naturligtvis, inte bara för mig. Så insåg jag att jag har ångest över att behöva göra mig själv till lags, alltså att lyssna på mig själv och inte göra det där borde/skulle/måste bara för att. Varför gör man så? Varför lyssnar man inte på sig själv? Skulle jag t.ex. låta mig själv vara, bara vara, lägga mig och sova ut, ta det lugnt när jag känner att jag behöver det istället för att rusa förbi och låtsas som att det inte händer, skulle det kanske inte behövas lika mycket återhämtning så småningom. Om man inte gör mer än det man faktiskt orkar med så borde det inte bli lika jobbigt i slutändan. I teorin i alla fall. I verkligheten så är det så att jag egentligen aldrig har satt mig själv främst, jag har alltid undvikit mig själv och mina önskningar, inte sett mig som särskilt betydelsefull för omgivningen. Det är onormalt för mig att tänka på mig själv, det är antagligen därför det ger mig ångest att bara föreställa mig att det skulle vara en bra idé. Jag ska nog försöka göra det i morgon, ligga och lata mig, läsa en bok eller göra något kreativt. Sen ska jag umgås med Peter som slutar tidigt och vi kanske kan gå ut och käka lite mat, avvika från den normala fredags-proceduren.

onsdag 13 mars 2013

...

Nu kommer det mörka hålet, jag känner det, jag känner att det inte är en sån där som bara drar över. Det är olika känslor noterar jag, har inte tänkt på det så mycket förut men just nu vart det väldigt påtagligt. Ska försöka hålla tag i min träning i alla fall, den känns ändå rätt viktig. Bättre lite än inget. Typ.


Men jag har i alla fall kommit upp i frikort för medicinen. Det kan ju vara bra när man mår sämre, det kan ju resultera i lite högre doser. Kanske.

söndag 10 mars 2013

Klatschigt!

Klart det ska bli lite påskigt här, det tycker jag. Visserligen är det några veckor kvar, men för sjutton, vi behöver lite glada färger! Speciellt som det började snöa idag igen. Kallt - okej, snö - inte okej. Men å andra sidan, det är ju bra att man bara har vädret att klaga på, man får vara glad för det lilla..

fredag 8 mars 2013

Kvinnodagen idag

Jojomänsan. Man borde kanske bry sig lite, engagera sig, skriva ett skarpt och på samma gång roligt inlägg. Typ. Eftersom jag inte orkar det kommer här istället en lista över saker jag funderar på idag:

- Borde vi inte åka till New York i alla fall?
- Jag vill åka till New York, det är ju liksom, New York!
- Peter fick ett mail från Strand (den stora second hand-bokaffären vi kan stanna i en hel dag, eller fler), är det ett tecken på att vi bör åka dit?
- Kanske vi kunde lyckas få tag på en biljett till en musikal?

..ja, det är väl typ det. Jag orkar visst inte tänka så mycket mer vad det verkar. Synd, det hade varit roligt. Fick för mig att jag skulle sitta här och vara kreativ, göra kort osv. men nu har jag landat i ett stadium av antiklimax. Tråkigt. Men kanske jag ska måla något istället? Jag saknar mina bokstavsstämplar (jag har lånat ut dem, de lär väl komma tillbaka så småningom, jag saknar dem inte så mycket annars - bara när jag kommer på saker som jag vill göra med bokstäver (och det vet man ju, man saknar inte kon förrän båset är tomt, det kan man vara säker på).

..sen undrar jag också, kommer jag att få ett påskägg i år?














(med ett en biljett till new york?)

onsdag 6 mars 2013

Searching for Sugar Man



Alltså. Nu har jag sett den (i lördags).. Jag tror jag har hört att den inte ens gick på biografer (i allmänhet?) i Sverige innan den fick sin Oscar, det kan kanske förklara att den gick vid halv ett på en lördag eftermiddag, den gick enbart den tiden. Nu spelar det inte så stor roll för det var en underbar film! Det är lite svårt i och för sig, att kalla en dokumentär för underbar, men den var liksom riktigt bra, sådär så att jag ville sitta kvar i biofåtöljen och hoppas på att det skulle komma en fortsättning.

Listen and learn. Typ.

fredag 1 mars 2013

Det här skäms jag över..

Men ibland känns det skönt att erkänna sådana saker också. The thing is: När jag mår sämre så kan jag ibland bli så fruktansvärt irriterad och störd över att andra människor gnäller. Då kommer tankar i stil med: " Skärp dig för i helvete, det handlar om att du måste handla en dag senare än vanligt, det är inte ens ett problem.." eller "Men vad fan, du gnäller om att du råkat äta lite för mycket fast du är helt normalt byggd och tränar ordentligt" eller "Åh, vad jobbigt det måste vara att behöva jobba igen, fast du har varit ledig i tre dagar och behöver jobba helg". Typ sådana saker (observera att det är påhittade tankar, alltså, det handlar inte om någon speciell person som ondgjort sig över något av dessa exempel). Jag är medveten om att allt utgår ifrån de egna förutsättningar som alla har, vad som är jobbigt för en är rena lättjan för en annan och så ÄR de ju i livet, det är normalt, vi är ju olika! Och jag vet ju det, det är väl därför jag själv hamnar i gnället, för det är ju precis samma sak jag gör själv just nu.. Men jag tycker ändå synd om mig själv och kräks över att människor inte fattar hur bra dom har det, att en extra påse godis en gång i halvåret knappast är en katastrof, exempelvis orkar du ta dig ur sängen för att skaffa dig den där j-la påsen..

Så. Nu vet ni vilket mode jag är inställd på idag..