fredag 31 december 2010

Gott Nytt År!

Jag  önskar er alla därute ett riktigt Gott Nytt 2011!

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten 
mot rymdens norrskenssky och markens snö; 
det gamla året lägger sig att dö
Ring själaringning över land och vatten!



Ring in det nya och ring ut det gamla 
i årets första, skälvande minut! 
Ring lögnens makt från världens gränser ut, 
och ring in till sanningen till oss, som famla!


Ring våra tankar ut ur sorgens häkten, 
och ring hugsvalelse till sargad barm. 
Ring hatet ut emellan rik och arm 
och ring försoning in till jordens släkten.


Ring ut vad dödsdömt räknar sina dagar 
och forngestaltningar av split och kiv. 
Ring in ett ädlare, ett högre liv 
med bättre syften, mera rena lagar.


Ring ut bekymren, sorgerna och nöden, 
och ring den frusna tiden åter varm. 
Ring ut till tystnad diktens gatularm, 
men ring till sångarhjärtan skaparglöden.


Ring ut den stolthet, som blott räknar anor, 
förtalets lömskhet, avundens försåt. 
Ring in det rätta på triumfens stråt, 
och ring till seger mänsklighetens fanor.


Ring, klocka, ring... och seklets krankhet vike; 
det dagas, släktet fram i styrka går! 
Ring ut, ring ut de tusen krigens år, 
ring in den tusenåra fredens rike!


Ring in den tid, då andarna befrias 
ur själviskhetens sammansnörda band. 
Ring mörkrets skuggor bort ur alla land; 
ring honom in, den bidade Messias!

onsdag 29 december 2010

Brandsta City Släckers - Kom Och Ta Mig


Minns ni detta? Jag frågar igen: Minns ni detta?? Jag kom på det idag och självklart var jag tvungen att hitta låten och den fanns, tro det om ni vill, på spotify - och - som ni ser har jag också letat upp den på youtube för den som vill lära sig rörelserna på nytt! :-)

Min hemliga jultomte

Jag känner att jag liksom har legat på latsidan vad gäller det. Jag fick en jättefin klapp och det passade jättebra, speciellt med tanke på min nya entusiasm vad gäller inredningen. Nu ska ni få se det fina paketet och för att det ska bli lite spännande så får ni försöka komma på vad det är själva i någon dag eller två! (Det skulle också kunna bero på att jag glömt bort att fotografera själva innehållet). 

måndag 27 december 2010

Tråkigt

Jag har verkligen kommit till ett hopplöshetshål. Eller. Jag vet inte om man kan kalla det det heller, men just nu är allt bara så jädra tråkigt och tungt och jobbigt. Sova är det enda jag verkligen, verkligen känner att jag VILL göra. Stämningen är på topp alltså. Imorgon ska jag till Jönköping och träffa mina vänner - såklart är själva grejen väldigt rolig och antagligen kommer det gå bra när jag väl är DÄR, men, fasen vad jag känner att det drar energi.. Tänk om jag kommer att få en sån där gigantisk elräkning någon gång i februari??



Om jag käkar en macka nu så kanske jag kan gå och lägga mig vid nio.

fredag 24 december 2010

God Jul!

Idag är det julafton! Alltså har jag inte tid att sitta här och babbla på - jag önskar er alla en RIKTIGT GOD JUL!





(nästa år ska jag fira jul i utlandet har jag bestämt).

tisdag 21 december 2010

Ja, jag vet inte

Det känns lite som att jag borde nedteckna några rader här, men jag har inte så värstans mycket att säga. det mesta sägs just nu, av förklarliga skäl, i min julblogg så du kan ju kika in där om du är nyfiken!

söndag 19 december 2010

Mjo

...det känns lite bättre idag. Lite mindre ångest.








Om ni undrade.

lördag 18 december 2010

Det här har jag kommit på

Det är utomordentligt enkelt att säga till någon att man ska tänka på sig själv i första hand när man märker att om man gör det så är man mest ett besvär för omgivningen. Det är inte så konstigt att man lägger sig platt och gör som den stora massan eftersom det är lättast och inte skadar någon annan på något sätt (eller, ja, det kanske man inte gör om man lyssnar på sig själv alla gånger, men det är så det känns när man möts av suckar och så vidare - ni vet vad jag menar). Ibland tycker jag det är konstigt att andra människor kan göra det de tycker passar just där och då utan att vridas sönder inombords av ångest. Jag vet såklart att det är mycket möjligt att de gör det ändå, det är inget man skyltar med alla gånger direkt, men jag tror att merparten, när det gäller relativt enkla beslut, ändå gör precis det de vill utan att tänka så mycket på det. Om någon annan i min närhet var jag, och tänkte som jag, så hade jag ju självklart inte dömt den personen på det sättet som jag nu ändå gör med mig själv - jag är inte viktig, vad jag vill/tänker/känner är inte viktigt, andra är viktigare, andra ska få som de vill för då blir de glada och mår bra, då kan väl jag stå ut den tid det gäller och kanske må sämre för ett tag, men det är okej eftersom den stora massan ändå är nöjd.

Rörigt för en oinsatt kanske, men det är ju precis det det är, rörigt och ett helt och hållet märkligt resonemang, jag vet det - men det är ändå precis så min sanning ser ut..

torsdag 16 december 2010

Dagens bild

Jag tycker det är roligt när bloggare ritar egna små skojiga bilder. Därför tänkte jag att jag också skulle göra det - jag ber er ha lite överseende för jag hade bara tvåa i bild när jag gick på högstadiet. Som ni säkert ser är det en bild på mig själv när jag sträcker ut handen för att hälsa på er läsare:


...oj. Den blev visst lite liten. Men, hav förtröstan, vi är ju alla barn i början. Dessutom har jag faktiskt ont i halsen.

onsdag 15 december 2010

En award har jag fått!

Den kommer ifrån min kusin som är så snäll! Tack så mycket!


Regler:
1. Tacka den du har mottagit priset ifrån
2. Kopiera awarden till din blogg.
3. Berätta vilka 3 författare du räknar bland dina favoriter
och nämn en favoritbok per författare.
4. Skicka awarden vidare till 5 mottagare som du tycker förtjänar den.

3 författare alltså: 
Märta Tikkanen - jag har bara läst en bok av henne hittills, hon skriver ju både poesi och skönlitterärt så jag vet ju inte hur de andra är, men i vilket fall så var just den boken väldigt bra: Emma och Uno. Visst var det kärlek. 

(Shit, det här var verkligen jättesvårt, man borde läsa mindre :-P)

Jag måste, likt min kusin, också säga Astrid Lindgren. Att välja en av hennes böcker är ju omöjligt men några favoriter är Madicken och Junibackens pims, Bröderna Lejonhjärta, Sunnanäng och Emil. 

J.K Rowling - Harry Potter böckerna. Jag behöver kanske inte säga mer? 

(Om jag nu måste välja, så blir det de här, men jag kan räkna upp många fler: Henning Mankell, Marian Keyes, Johan Theorin, Gustaf Fröding Peter Robinson, Sophie Kinsella, Mons Kallentoft, Arnaldur Indridasson, Arne Dahl, Merri Vik, Mil Millington, Curtis Sittenfeld, Stieg Larsson osv. osv. osv.)

4. Fem nya mottagare:
Veronica

Egentligen vill jag att alla som känner för det ska ta sig an utmaningen för då får jag ju ännu fler tips på bra böcker och författare!!

BOK och ordinerad vila

När vi var i Stockholm hade vi den turen att tajma besöket på NK med Bo Kaspers Orkesters minispelning på samma ställe. Det var väldigt turligt för jag hårdgillade låtarna. (Jag hårdgillade dem så mycket att jag släpade mina vänner upp till skivavdelningen för att köpa cd:n och sedan ångra mig för att jag inte var säker på att det verkligen var just den (vilket det var, as it turns out) - förlåt för detta). Tur är ju att Spotify finns, men om någon inte vet vad de ska köpa till mig i julklapp så kan jag rekomendera just denna cd. Såhär ser den ut:

och för den som slinker in på Spotify för att lyssna kan jag rekommendera låten "Som en sländas andetag". 

Igår var jag hos min prattant igen. Vi pratade om hur jag mår (det händer ibland, tro det eller ej). Om att jag har tappat glädjen, inte vill göra någonting mer än att ligga i soffan eller sängen och bara ligga, om att julen inte känns rolig längre, om att jag hamnar i onda cirklar hela tiden, att jag måste bryta en negativ trend. Lätt sagt, svårare gjort. Naturligtvis. Det slutliga beslutet blev: vila (och vila lite till) samt en jul i lugn och ro. 

Japp. Så var det med det.

måndag 13 december 2010

Jinx

Det började med att jag inte fick tag på någon bussbiljett hem för att bussen var fullbokad samt att vår vän blev sjuk och blev dessutom tvungen att jobba. Det fortsatte med att jag på väg till Linköping för att gå på bussen TILL Stockholm satte mig på ett tåg som blev inställt eftersom någonting hade gått sönder (det tog ungefär en halvtimme för dem att komma på att tåget var så trasigt att de var tvungna att ställa in det), en buss skulle komma en timme senare - självklart kom det ingen buss vid utsatt tid. 20 minuter därefter kom dock bussen, men då var det bara en kvart kvar till nästa tåg (de går med två timmars mellanrum) skulle gå, och det tar betydligt kortare tid att åka tåg, så slutligen kom jag iväg - med tåg!

När vi kom upp till Stockholm skulle vi gå och äta på ett ställe vid S:t Eriksplan. Vår värdinnevän skulle visa vägen. Vår värdinnevän har inget lokalsinne och enda gången hon gått dit själv var i sällskap med andra vänner, så det enda hon hade som riktlinje (utöver kartan från eniro) var en korvkiosk (som vi såg minst två gånger, dock inte samma). Efter att ha ringt sin vän, fattat helt fel och vi gått ungefär åt alla håll utom det rätta, ringt vän igen och slutligen frågat oss fram fick vi äntligen luta oss vid bordet. God mat - som tur var. Väldigt gott, men lite mycket ost. Hem till vännen slutligen, själva det där draghandtaget på min väska går sönder och under natten snarkar jag så att en annan vän inte kan sova (men att jag snarkar är ingen nyhet), jag får halv nackspärr och sover pissdåligt.

Lördag så, vi går ut på stadens gator. Faktiskt har jag inte sådär särskilt mycket minnen av att det hände någonting Jinx-artat utöver att vi aldrig hittade något ställe att äta på där det inte var fullt. Det slutliga valet tog ungefär hundra år på sig att skaffa fram maten, men som tur var, var den god som 17. När vi satt där meddelade vår sjuka och jobbande vän att hon åkte hem för att vila. Vi fortsatte glatt shoppa och som ni förstår kom själva kröningen av Jinxen när vi upptäckte att Polisen spärrat av halva Drottninggatan. Tur i oturen var att vi inte hade hunnit till Indiska som var vår plan, innan det sprängdes. Aftonen spenderade vi sedan på en indisk restaurang där maten var jättetoppen och jag är mycket nöjd med det valet - det var länge sen jag åt indiskt och det är väldigt synd. Jag märker nu när jag skriver om det att mattillfällena var bra, och det är ju skönt, ingen blev matförgiftad i alla fall.

På söndagen upptäckte vi att själva händelsen i verkligheten inte var ett rån, som vi trott, utan ett sprängdåd. Jag och den ena av vännerna var lite krassa och noterade att visst, det är såklart otäckt att sådant händer, men att det vore väldigt naivt att tro att Sverige och Stockholm skulle skonas, vi noterade också att när det sprängdes en bomb i Istanbul nyligen och där flera människor dog så var rapporteringen ganska sparsam i förhållande. (Ni får gärna tycka att jag är korkad och orättvis i mitt jämförande, något sådant har aldrig hänt i Sverige och blablabla. Men. Jag anser, att ju mer uppmärksamhet vi ger åt det, ju mer vi pratar om det, ju mer vi bygger upp en rädsla - för det är precis det som media gör - hos allmänheten som inte är befogad. Genom att GE terrorister, av vilket slag de än må vara, denna uppmärksamhet, ge dem vår rädsla så har de ju  till viss mån lyckats - det är inte det vi vill, eller hur? Tyvärr ser världen ut såhär, det är inte bara i Sverige sådant här händer, vi borde inte bli så förvånade - i så fall snarare förvånade över att det tagit så lång tid innan det hänt - över det. Att det också gynnar de främlingsfientliga, rasistiska och nazistiska grupperingar som finns här i landet behöver jag väl inte ens kommentera känner jag, nu är det hur lätt som helst för dem att ragga nya medlemmar - genom att hänvisa till vår rädsla. Jag tror nog att vi ska vara mer rädda över detta fenomen än för att någon har sprängt sig själv till döds. Jag upprörs över att jag på facebook ser människor som hänvisar till Jimmie Åkesson som om han vore en gud. Människor som vill utrota allt vad muslimer heter, människor som inte fattar att terrordåd överallt i världen inte genomförs av religioner utan av människor som går till ytterligheter, människor som är fyllda av hat och inte av religion. Det är inte "alla såna där muslimer" som gör sådant här - de är lika arga och frustrerade som vi (eller ännu mer eftersom de får skulden) trots att den här typen av dåd är mycket vanligare i deras hemländer, i deras städer - där en stor del av befolkningen är muslimer och trots det drabbas av sådant här. Islam är inte liktydigt med terrorism, ej heller buddhism, hinduism, kristendom och judendom (eller andra, mindre, religioner). Terrorism får aldrig, jag upprepar aldrig, likställas med religion. Terroristdåd utförs förvisso, ibland,  i "religionens namn" men har aldrig något egentligen samband med det som religion faktiskt handlar om).

Åter till min redogörelse av söndagen:

Vi spenderade några timmar i stan, försökte hitta en toalett någonstans med fick gå runt i flera timmar (eller i alla fall kanske 10-15 minuter - vilket är mer än tillräckligt när man behöver gå på toa - innan vi slutligen hittade ett gäng på NK. (När försvann skyltarna???). Jag vinkade sedan av flickorna som ju kom med bussen och dundrade vidare mot Panduro (vi var där på lördagen, men jag insåg ju att mina vänner inte hade någon större lust att spendera hela dagen där, så jag höll tillbaka min känsla av att befinna mig i himmelriket på jorden) där jag fick en dunderinsulinkänning och var tvungen att käka upp ett och ett halvt paket druvsocker innan jag slutligen kunde fokusera blicken. Därefter gick det dock som smort och jag hann dessutom springa in och få tag på julklappar till kusinerna Nyberg och Sandberg. Jag hann också införskaffa mat till bussfärden och hann i god tid till terminalen. Där tog det slutligen stopp. Såklart. Varken mitt födelsenummer eller bokningsnummer fanns i busschaufförens lilla minidator. Jag fick vänta till sist och efter att chauffören hade ringt till kontoret så fick jag till slut hänga med, jag också. Jag fick ett säte för mig själv och där satt jag sen stadigt tills jag kom - också i god tid faktiskt - till Linköping där tåget hem var försenat. Väl på tåget fick vi veta att vi skulle byta i Mjölby, ett nyare tåg, där de talade om att det var gratis att åka eftersom det var invigning av dessa nya tåg. Jag hade det i bakhuvudet men inte tänkte jag på det när jag steg på och betalade mina 110 kronor. Till Tranås kom jag dock slutligen, sådär en kvart försenad (vilket var bra, för då kom maken precis i tid, där ser man vikten av att inte tala om att man är försenad) och fick komma hem. (Just det, det var ju då jag också fick veta att själva självmordsbombaren var i från Tranås också). Jag tror att det var det som satte spiken i Jinxlådan, för efter det har jag inte märkt någonting mer än att jag trillat ner i mitt lilla deppighetshål. Livet känns sådär härligt meningslöst och jag vill gömma mig i min säng i mörkret. Inte ens julen känns särskilt rolig längre, så då förstår ni kanske...

torsdag 9 december 2010

Kanske ett lite mer positivt inlägg?

Ptja. Det känns som om jag har fått en härdsmälta (säger man egentligen "fått"? Det känns ju inte som en rolig present direkt). Helt plötsligt säger det bara stopp helt enkelt. Naturligtvis händer det precis lagom tills jag ska åka iväg till Stockholm med brajdsen. Fränt. Men jag kommer nog iväg, så jag tror det ska bli roligt - men det kommer ta på krafterna.






Fast jag får ju komma till himlen när jag väl är där. Panduro <3

tisdag 7 december 2010

.....

se dig om
här är din beskärda del
stor eller liten
trasig eller hel


-winnerbäck

söndag 5 december 2010

En fundering bland julpysslet

Hur firar Jimmie Åkesson och hans polare jul egentligen? Granen är klart borta men ringlekar är såklart ett måste (fy skam, fy skam, för ingen ville ha han) (aningens modifierad version). Jag gissar att det kommer en liten gårdstomte och ingen hoho-ande gubbe med lösskägg. På bordet då? Här har jag några frågetecken så ni som vet varifrån maten härstammar säg gärna till så ska jag ändra i listan! Lutfisk, det känns ju väldigt svenskt, skinkan, mjo, antagligen med ett lass skånsk senap och revbensspjäll likaså, knäckebröd och bruna bönor, mjölk och julmust, Aladdin och Paradisask går däremot bort, choklad är ju inte svenskt, glögg känns som kommet ur Glühwein så det går ju också bort, nötterna - big no-no, saffransbullar och pepparkakor kan väl också slängas, kryddor av det slaget - jag säger nej. Julstrumpa med julklapp till barnen på morgonen - knappast - är julklappar i sig verkligen någonting ursvenskt? Julotta är väl ett säkert kort (såvida inte prästen talar om människors lika värde förstås).

Frågan blir, märker jag: Sorteras maten efter uppfinnare eller efter innehåll?? Jag tänker, man vill väl minska globaliseringen, åtminstone i viss mån (jag har inte full koll där) och rimligen borde väl då också export och import beröras så antagligen måste det ju bli innehållet i så fall.

Jo. Jag vill nog vara en liten fluga på väggen när Jimmie Åkesson niger som flickor, spelar musik som skaraborgare och hoppar grodor. Spännande och liksom, en ny kulturupplevelse! :-)

fredag 3 december 2010

Fredagsmys hos familjen Nyberg:

Jag har en heldeppig dag idag. Men när jag såg det här, så tyckte jag nog att det var lite roligt i alla fall:

...själv fick jag, som ni ser, inte plats...

torsdag 2 december 2010

Ren!

Vi är rena nu. Både jag och mannen (vilket kanske är en förutsättning för att vi ska kunna dela säng och så vidare..). Det var gudomligt skönt att simma fram och tillbaka i vattnet. Jag hade tänkt mig att det skulle vara ganska varmt, men blev lite besviken när jag kände att det var lite ljummet, fast sen tog jag igen det genom att stå länge i duschen (på det varmaste) och sen en sväng in i bastun och såklart, därefter, ännu en tur i en varm dusch. Det var skönt och man var ju såklart varm i kvadrat när man kom ut - nu har dock allt återgått till det normala och vi sitter här med vårt stackars hårt arbetande el-element och påbylsade med diverse varma och mjuka kläder. Jag har hört att det ska bli varmare till helgen (och jag hörde också i morse att det var noll-gradigt längst upp i norr) så det hoppas jag på. Snön behöver inte alls försvinna och det får gärna vara lit småkallt, men det räcker med sådär -5 grader och därikring. Tycker alltså jag. Jag får dock lite inspiration till att fortsätta på de sexkantiga mormorsrutorna som ska bli en pläd till soffan, jag känner liksom att en pläd är den ultimata inredningsdetaljen.

En julklappsfundering har jag i huvudet, jag säger inte till vem och inte exakt vad, men om ni kollar in här så kanske ni kan lista ut en del!

Veckans bad!

Det är, som alla vet, jädrigt kallt ute. Av denna anledning kan vi här i familjen inte riktigt få en varm och skön dusch eftersom vattnet inte blir riktigt varmt utan man håller på att frysa ihjäl. Så. Idag har vi bestämt att vi ska åka till badhuset när Peter slutat jobbet!! Det ska bli så skönt!! Varm dusch, varmt badvatten, varm bastu. Antagligen kommer vi vara där tills de stänger..