fredag 28 september 2012

Än är veckan inte slut...

..tyvärr. Igår kompletterade jag mitt hysteriska kliande med att stå på näsan mitt på ett övergångsställe här i stan. Sådär kul, dels för att man känner sig sådär typiskt generad och dels för att man - även om man inte gör sig illa - blir lite chockad. Idag är jag lite sådär stel, men, det kommer ju att gå över. Förhoppningsvis kommer helgen att passera utan vidare missöden och en ny vecka utan missöden tar sin början (eller tja, jag ska ju till Ullared så det lär väl bli både en och två skador till följd av kundvagnskriget). Ändå hoppas jag också att mina blogginlägg blir lite roligare nästa vecka, inte så mycket dåligheter utan mer kanelbulledags-glädje!

tisdag 25 september 2012

Klikliklikli!

Tidigare har jag sagt att tandvärk är det absolut värsta som kan drabba en människa. Det tycker jag fortfarande, men, jag vill nu göra ett tillägg som ligger på samma plats: KLIANDE. I natt har jag kliat min högra arm till förbannelse och inte ens det hjälpte. Jag testade att kyla med vatten, tvätta och skölja, allergitablett, Atarax som ska hjälpa mot exempelvis nässelutslag (men som jag har som ångestdämpande - bara det är en intressant kombination av meduciner), alsolsprit, alsolgel men ingenting - INGENTING - hjälpte, det bara fortsatte klia. Mer och mer. Och sen ännu mer. Och lite till. Jag började klia med fingrarna, som man brukar, då blev det såklart värre, för det blir ju det om man fortsätter klia men det gick inte att låta bli, sen plockade jag fram en hårborste med hårda piggar. Det fungerade ganska bra, förutom att man var tvungen att ligga still i mörkret för att kunna klia, alltså gick jag upp och ner i köket. Jag satte mig och käkade mackor för att ha något annat att göra, koncentrera mig något annat (vilket jag testat tidigare också kom jag på nu, försökte räkna får och koncentrera mig på en kroppsdel i taget samtidigt som jag andades djupt). Till slut tog jag en av mina nålar som jag har till att ta blodsockerprover med och rispade upp hela armen, jag vet ju att när jag har myggbett så slutar det inte förrän jag kliat hål på bettet och jag var, verkligen, helt desperat! Hade någon erbjudit sig att såga av armen med slö fogsvans, utan bedövning, så hade jag lätt gjort det - förstår ni?? Fruktansvärt!

Anledningen till hela detta spektakel har jag och min vän H lyckats diagnostisera under eftermiddagen: igår var jag iväg på "skolresa" till Gränna med folkhögskolan och eftersom jag inte har någon höstjacka så hade jag en kofta av ull istället (och bara armar under) - antagligen har det då blivit varmt när vi var i solen. Man kan ju tycka att det borde drabbat båda armarna, men det är jag inte särskilt ledsen över att det inte gjorde kan jag säga, då hade jag avlidit på fläcken. Gissningsvis har jag ju någon form av kontaktallergi, eller, jag vet ju att jag är allergisk mot nickel och myggbett och när vi diskuterade idag så kom vi fram till att det var kärnan, roten, urmodern till problemet. Så idag har jag varit iväg och köpt Aloe Vera-gel, parfymfritt schampo och dito tvål samt en fetare hudkräm och hydrokortisonsalva. Nu kliar det förvisso inte längre, som tur är, men jag tänker försöka undvika samma scenario så långt det är möjligt i fortsättningen (som med tänder t.ex: man drar ut eller lagar)! Ej heller kommer jag ägna mig åt virkning/stickning av annat än saker som kräver annat än bomullsgarn. Dessutom, givetvis, enbart tunna bommulsplagg.









Ps. Gränna var mysigt, mycket fascinerad av berättelsen om polarforskaren Andrée. Jag köpte dessutom ett mycket gott Polkagris-te. Funkar bra att drickas kallt också!

torsdag 20 september 2012

el fotografo

Jag ska få ha en fotoutställning!!!! På folkhögskolan från 15 november - 15 december! Så nu behöver jag komma på ett namn tills på måndag. Enkelt. Måste ju först och främst kolla vad jag har för bilder.. El fotografo kanske inte är så dumt? En annan kille som går samma kurs som jag ska ha en nu först och sen alltså jag, det är ju jättebra för då kan han hjälpa mig litegrann när det gäller hur han lägger upp det och så vidare.

Tema resor? Eller allmänt? Eller natur (fast killen skulle ha natur och årstider så jag ska ju inte sno det temat kanske..)?

tisdag 18 september 2012

Tips!

Om du är sugen på lite inredningsdetaljer ska du direkt surfa vidare HIT! De fyller år idag och födelsedagar ska alltid firas! Dessutom är det min vän och hennes mamma som står för det hela :-)

måndag 17 september 2012

One of those days

Jag hade bra med planer, tänkte att jag skulle gå en liten promenad, fixa med disken och sådär. Lite huslig liksom. Peter sa igår att jag bara skulle göra det jag orkade - han tyckte att jag såg lite trött ut. Jag tänkte att det skulle bli bättre idag, men tydligen inte. Så jag läser lite bloggar och överallt (det här är egentligen inte sant, det vet jag, och ingen bör överhuvudtaget ta åt sig för ni ska blogga precis om det ni vill!!) handlar det om vikt, nedgång - uppgång och om träning - springa, hoppa och dansa. Jag har ju genomgått en behandling för ätstörningar så mitt beteende är (som tur är) borta, men, tankarna är ju där ändå. Allting bara snurrar kring alla dessa saker, den ständiga tanken/illusionen "om jag bara vore smal så skulle allting ordna sig, alla skulle tycka att jag var en bra människa, jag skulle inte vara så ful och alla skulle inte titta på mig med förakt i blicken". Helt ologiskt - jag vet ju det. Min behandlare från den tiden frågade ofta om saker och ting var rimliga. "Åsa. Är det rimligt att dina vänner inte tycker om dig för att du äter?" Nej. Såklart inte. Ändå är det svårt. Och det gör så ont.

Men. Jag skriver ner det här och nu. Jag låter er som läser se en del av det som är trasigt i mig, det är ett stort steg för mig ska jag säga - det är sällan jag säger att någonting är fel. Jag är liksom rädd att den jag pratar med ska tro att de har gjort något fel för det är det ju inte och jag vill inte att någon ska tycka synd om mig. Jag vill heller inte att någon ska säga "men det ordnar sig, det kommer att bli bra" även om jag förstår och vet att jag förmodligen skulle säga något liknande. För ingen kan veta det.

lördag 15 september 2012

Lördagsröra

Idag är det lördag. Lördagen är den dag då man ska göra viktiga saker som man inte hinner med i veckan, så därför har jag idag: gått en långpromenad med Peter, plockat av tomaterna (jag tror att det kommer att bli frost på morgonen inom en inte alltför avlägsen framtid) och lagt plantorna i komposten samt klippt gräset. Nu ska jag skriva det här inlägget och sen funderar jag på två saker: ska jag plocka i ordning här på skrivbordet och sen göra kort eller ska jag göra kort först och sen plocka i ordning? Sug på den! Det är lite som pest eller kolera, fast i roliga(re) former, åtminstone själva korttillverkandet. Jag sorterade alla pappersark igår, slängde en del - en liten del - slängde en del i en hög som jag ska dela ut till de som vill ha - det är ju olika papper och bitar osv. Resten sparade jag och la tillbaka i min behållare (vad ska man kalla det??). Jag trodde att jag skulle lyckas stänga den efter utrensningen men det visade sig vara en alltför stor förhoppning. Så om jag nu gör lite kort så kanske jag kan stänga den snart - och då kanske jag får ännu bättre förutsättningar för en bra organisation av alltihop. Får se om jag blir klokare av det här babblandet..

En efterlysning: är det någon som har en sån däringa söt lite versrad ur en sång, en som passar för ett barn men utan att vara för sockersöt utan kan funka även när barnet blir lite äldre? Storasystern har en tavla med "Isn't she lovely, made from love" så, tja, något i den stilen? Give it to me!!

tisdag 11 september 2012

Finaste

Jag har världens sötaste små kissar! Jag tänkte att jag skull fota dem lite snitsigt med paddan, men, inte mycket till bilder där inte - lite besviken blev jag faktiskt. Ni får föreställa er två pälsbollar som ligger i soffan och snusar, Elsa ligger med svansen över ögonen och Flisan ligger utsträckt i någon slags ställning som liknar ett spegelvänt Italien. Söta så in i bomben!

Igår yogade jag, en dåliga dag som start blev än värre i yogaställning. Jag försökte fokusera men det enda fokuset jag hade var "duärfulduäräckligduärettfettosominteharrättattvarahärdubordeskämmasförattduärsåfulförattduensfinnsallaskrattaråtdigochtyckerduärheltmisslyckad". Och så vidare. Att andas ut stress och måsten för att andas in snälla och goda tankar var ju bara att glömma - jag försökte verkligen, verkligen, verkligen!!! Det enda som kom var "du har inget att vara glad över, du är helt värdelös, ful och äcklig". Men det kanske blir bättre i slutändan. Typ. Eller nåt. Ska försöka göra något roligt idag eller i alla fall något jag inte får så mycket ångest av; kolla på SATC, måla naglarna och kanske sortera scrappapper. Läsa och virka också, när nagellacket torkat (jag försökte igår men med för kort torktid så naglarna ser ju ut som snor), om jag har lust.

lördag 8 september 2012

Doobidobidooobidobidooooo. Eller nåt.

Det går sådär med min försäljning, men, tre plagg och ett fjärde bokat. Jag har sänkt priserna och hoppas på att "di snåla smålänningarna" hostar upp lite cash. (Eller, egentligen så är det väl inte så att jag är så särskilt stort behov av dessa små slantar, men det är ju roligt att bli av med lite så att man får lite återvinning. Second hand är ju naturligtvis där de kommer att hamna om de inte blir sålda). Eftersom jag fått mersmak så har jag slängt upp ytterligare några sjalar och stämplar på olika loppisar på fejsbok, vi får väl se.

Jag var på Pilatesen i torsdags, jag är glad att jag gick för det var verkligen bra tycker jag. Efter all den Yoga och Pilates som jag kommer njuta av under det närmaste året kommer att ge mig en så smidig kropp att ni aldrig sett bättre! Är fortfarande lite inne på det där springandet - alla verkar ju göra det, det ser man ju på fejsboken, alla är så bra på det också och då vill jag också bli sådär bra. En del kör ju på Göteborgsvarv och annat - rimligen borde jag ju lyckas få till fem kilometer om jag springer regelbundet under ett år? Om jag börjar med lite intervallträning i sådär lagom dos "gå snabbt i fem minuter, jogga/spring i en minut (eller kanske bara en halv), gå snabbt i fem minuter, spring en minut, gå snabbt i 7 minuter, spring en halv minut och avsluta med att gå snabbt till spåret är slut". Omöjligt kan det ju inte vara - och promenerar/snabbgår gör jag ju åtminstone ibland. Gymnastikföreningen har ju flera pass i veckan och om jag lyckas anstränga mig med lite springande så kan jag kanske lyckas hänga med på åtminstone ett medelpass i veckan när det blir vinter? (Ett av mina boendestöd går på intensivpasset och hon tycker det är skitjobbigt, hon sprang tjejmilen så hon är rätt styv på att springa, så då känns medel mer rimligt (om ens det, kanske baspasset)).

Ja. Det var väl det för nu. Plus att jag köpt en egen yogamatta också, en rosa, man får dessutom en plansch med ställningarna så jag tänker att jag kommer att kunna fixa en egen yogastudio i källaren så småningom. Kanske kan jag starta en egen grupp så småningom, i källaren just...

söndag 2 september 2012

De ä bar å åk

..det måste ju vara en av de bästa sport-låtar som gjorts?! Eller så är det jag som är en råtönt. Det känns så himla nostalgiskt, liksom mer, jag vet inte - personligt. Det är liksom ingen galen artist (typ Markoolio eller E-type) utan de rejäla grabbarna (och tjejerna) som inte nödvändigtvis kan ta en ton men de gör det ändå, för det är så det är. Ska vara. Typ.

Det jag egentligen skulle skriva var dock att jag gjorde bullar igår. Till slut. Riktigt goda bullar, jag skulle lätt kunna äta upp allihop om jag fick. Rent krasst så är det klart att jag kan göra det, jag är ju vuxen och som vuxen får man göra som man vill - men ändå, äta 40 bullar i ett svep känns väl, sådär. Ont i magen kan man få. Och några behöver jag senare i veckan om mina flickor kommer hem och ska sticka hos mig. Man får prioritera, även det en del av vuxenheten, inte lika rolig dock.

För att fortsätta på det mer husliga temat så städade jag (och Peter) idag. Jag tog hand om tvätten och rensade samtidigt ur min garderob. Tre mastiga högar blev det - utöver det som fick komma tillbaka in i garderoben. Det är galet vad kläder man har, som bara blir liggande liksom, kläder som man inte använder, kläder som en gång var vita men nu är mer solkigt grå/bruna eller med stora fläckar. Samt alla kläder man sparat "för att". Varje gång vi flyttat har jag tänkt att jag ska vara duktigare på det där men, såklart, det händer inte. En hög gick alltså i soporna, en ska jag lämna till second hand och en ska jag försöka kränga på "Tranås vilda loppis" på fejjan (jorå, modern är jag). Går inte det så hamnar det också i second hand-högen. Vore schysst att casha in lite riktiga pengar som jag kan ha när jag åker till Adelövs marknad på torsdag, då behöver jag inte ta ut pengar för att köpa mina kokosbollar och mitt tunnbröd. (Adelövs marknad är för övrigt årets happening här. Förra veckan på skapandet var det liksom 'the conversation' so to speak. Förr om åren fick man tydligen t.o.m ledigt från skolan för att bevista detta event. Alla är egentligen bara ute efter en sak - kokosbollarna nämligen. Det är inte några speciella kokosbollar, det är sådana som väl säljs på de flesta marknader, tre lådor för 100-120 pix typ, men det är det man ska dit och köpa om man är Tranåsbo - och eftersom jag nu är en sådan så är det vad jag ska göra på torsdag, oavsett om jag får hämta pengarna själv eller kan använda de som jag eventuellt kan få in på att sälja kläderna).

lördag 1 september 2012

Bullbak

Jag drömde inatt om att jag bakade bullar - sen vaknade jag och tänkte "nu jädrar ska jag baka bullar" och drömde mig bort till eftermiddagens varma, nybakade bullar med mjölk. Krasch sa det sen. Vi hade ingen jäst!! Snacka om antiklimax.. Istället gick jag ut i trädgården och rensade lite, tillsammans med maken, det var mysigt - solen sken och det var varmt. Fint blev det också, helt plötsligt fanns det jord under växtligheten. Det finns massor av tomater, tyvärr gröna sådana - det behövs lite mer sol för att de ska ta sig lite bättre, bättre bränna liksom (och en del behöver få lite mer kött på benen). Jag är glad över att jag äntligen har lyckats med mina plantor, det är ju lite synd bara att det inte varit en bra sommar. Förra sommaren hade jag ju en del plantor men sen skulle min pappa ansvara för att de skulle må bra medan vi var i New York i tre veckor (plus lite extra tid i Etuna, så en månad ungefär) vilket varv en ren förlustaffär i tomater räknat. Jag är ytterst glad och tacksam över att min nyfunna vän Heléne flyttar in till stan idag, på lagom avstånd också, så att hon kan ta hand om dem när vi åker långväga nästa gång (eller egentligen behöver det väl inte bli så långt, en vecka räcker ju för att de ska bli törstiga om det bara är sol) - jag litar på att hon klarar biffen.

Ikväll är det Winnerbäck i Linköping. Det är den absolut bästa platsen att gå på hans konserter, fantastisk stämning! Så därför har jag struntat i att köpa biljetter/inte ens tänkt på att jag kunde göra det. Antagligen beror det på hjärnsläpp.. Som tur är har jag ju åtminstone spotify. Bättre än inget.

...och kanske kan jag få en hög med bullar också...