måndag 30 september 2013

snabbtochlätt

Min löpningsträning går bra, tyvärr har jag råkat ut för att mina benhinnor säger ifrån så jag har blivit tvungen att köpa ett par bättre skor - det hade man väl kanske kunnat räkna ut att jag inte skulle kunna springa i ett par pjucks för 200 men, man vet ju aldrig, ibland kan ju under ske.. Så icke nu alltså, de nya härligheterna ska väl vara på g snart hoppas jag, jag vill faktiskt ut och springa (det trodde jag ju aldrig när jag började)! Istället ska jag idag (typ om fem minuter) hoppa iväg och spinna en stund, det ska bli skönt eftersom helgen med svärons-besök inte resulterade i nyttigheter direkt. Men spinning är roligt det med, bra konditionsträning och kul, cykelsadlarna är betydligt skönare än de som man ska (kan) värma upp på i själva gymdelen och det känns ju som en bra fördel! Idag har jag också ett färgglatt linne på mig, turkost och glatt! Wohoooooo - här kommer jag!!!!

tisdag 24 september 2013

Transformer

Nu ska jag gå in på vecka fyra i min löp-app. Detta innebär följande: 5 minuters promenad (uppvärmning) och därefter: Spring tre minuter, gå 90 sekunder, spring 5 minuter, gå 2,5 minuter, spring 3 minuter, gå 90 sekunder och spring 5 minuter. Observera att med "spring" menar jag snarare jogga/halvsläpa mig framåt utan att gå. Sådet...

Jag spinnade igår också, vill jag bara tala om, och jag kände mig nästan lite pigg och inte alls mör när jag gick därifrån. Det betyder ju naturligtvis att jag kan lägga på lite mer nästa gång. Till exempel så stod jag upp hela tiden när man skulle stå, det har jag inte gjort tidigare. Mhm, mhm. Vi var på utflykt med skolan och jag trodde att jag skulle komma hem i god tid, typ vid tre, så att jag hann äta och byta om osv. Det gjorde vi inte, så jag fick ringa Peter så att han kunde fara ner med bilen och hämta mig, ge mig en smörgås och skjutsa mig till gymmet så att jag duktigt kom i god tid.. Ironiskt nog var instruktören försenad.

Jösses Amalia, inte trodde jag att jag skulle skriva så mycket om att träna, tänk om jag har blivit jättetränig helt plötsligt, typ så att jag vill träna lite på hotellets gym när vi är i New York? Alltså, visst, det kan väl finnas en poäng i att träna även när man är på semester, men i New York är det ju så mycket man vill hinna med att en timme eller två på gymmet är ett riktigt, seriöst alternativ. Å andra sidan så går man ju rätt mycket, så det jämnar väl nästan ut sig i slutänden..

måndag 16 september 2013

Sambandscentralen

Om jag någon gång ska börja arbetsträna (vilket jag såklart hoppas och önskar) så tror jag att jag ska försöka få en plats där jag verkar som sambandscentral. Jag tror nämligen att det är min grej. Jag är inte säker på att jag har tagit det på mig för att jag vill göra det eller om det är för att andra förutsätter att jag ska göra det. Jag tror inte att andra förutsätter det medvetet utan snarare i så fall att det är ett resultat av att jag gör saker själv för att jag räknar med att andra ska glömma/inte göra det. Detta är naturligtvis en underskattning av min umgängeskrets, men det har liksom alltid varit/blivit så. När det handlade om grupparbeten så tänkte jag alltid att ja, om ingen annan tar tag i det så gör jag det väl själv.. I vissa fall är det bra, andra inte. MEN. Ibland är det så jäääääädra träligt. Jag blir så trött på att ingen tar något initiativ! Antingen är det "kan du höra av dig till den och den?" (ja, det kan jag men varför gör du det inte själv??) eller så är det "jaaaa, det låter jättekul, vilken bra idé, det måste vi verkligen göra" och sen händer det inget. Och sen tar man det en vända till, "ja, jätteroligt, det är klart vi ska göra det" och så händer ingenting igen. Så då tar jag tag i det, och när allt är klart så säger omgivningen "åh, vad bra du har ordnat!". Beroende på hur väl jag känner den/de jag ordnar till/för så kan jag då säga antingen, "tack, vad roligt att du tycker det" eller "ja, det var ju ingen annan som gjorde något så det var ju bara att sätta igång" (visst, en smula bittert, jag medger gärna det) varpå den som drabbas av bitterheten säger "nej, jag vet, jag skulle ju göra det och det men sen blev det inte av". Det absolut värsta som kan hända i det här läget, det är när någon/några i sällskapet börjar gnälla och gnata för att det är jobbigt/fel/tråkigt osv. DÅ blir jag väldigt stött, det blir jag, och då tror jag inte det är roligt att vara min vän för ett tag (åtminstone inte i mitt huvud). I vanlig ordning säger jag dock inte "MEN FÖR I HELVETE!!! GÖR DET SJÄLV DÅ!!!", jag tänker det bara och reagerar mer i enlighet med det bittra svaret ovan..

Givetvis är jag medveten om att det är jag själv som sätter mig i den här situationen eftersom jag just gör det som ska göras, på det sättet slipper ju andra att fundera över det och de vet - medvetet eller ej - att det löser sig på något sätt. Så då tänker jag att jag ska låta bli att fixa och dona, låta andra göra någonting någon gång (för det kan ju också vara så att de upplever att jag inte släpper in andra heller) så får vi se vad som händer. Släppa kontrollen.. Jojo. Ett litet uppror minsann!

tisdag 10 september 2013

Jorå, såatt'ehh..

Är det inte typiskt så säg.. När man väl har kommit igång, man känner att jo, den här träningsformen kan jag vänja mig vid (jogging) och man hittar ett pass på gymmet som också är kul (spinning), DÅ blir man förkyld! Jag som a l d r i g blir sjuk! Jag kände i fredags att det började krypa i halsen men hoppades att det bara var tillfälligt. Det var det ju då tydligen inte för jag är fortfarande sjuk och det verkar som att jag fortfarande har lite feber även om jag tror den kommer att försvinna snart, ni vet det där sista vajandet fram och tillbaka. Jag trodde att jag skulle vara pigg och fräsch idag liksom, det har ju gått tre och en halv dag, jösses. Men i morgon, i morgon är det nog bra igen!! Under tiden pysslar jag med lite av varje, lite kort, lite resesurfing på nätet och kanske ska jag ta mod till mig och göra höst här på bloggen..

fredag 6 september 2013

Uppladdning

Efter förra veckans benhinneont så har jag den här veckan legat lite lågt med mitt löpschema, men, jag drog och sprang vid motionsanläggningen där det ju finns olika långa spår.. Jag körde ett som var tre kilometer, sprang kanske, ungefär 2,5 av dem och det är jag nöjd med även om jag inte sprang fort, men herregud vilka kassa spår! Det märktes att orientering var prio ett, det kan jag säga.. Jag inbillade mig att det skulle vara som jag är van vid, spån-spår om ni fattar, inte en smal stig där man måste jogga ut i spenaten, alternativt stanna helt om det kommer en hurtigare löpare (i mitt fall ganska troligt). Det måste ju finnas fler alternativ som jag inte sett. Eller? Måste utforska det där lite mer noggrant tror jag, via en karta t.ex. 

Nu har jag laddat upp mig med en liter vatten så nu drar jag ut i värmen och bränner en runda!