tisdag 27 augusti 2013

Sammanfattning av vecka 2.

Egentligen kan jag inte göra en riktigt bra sammanfattning för jag bangade nämligen söndagens pass till följd av helgens alla turer kring Populär Poesis releaseparty i lördags, både jag och Peter satte oss i soffan när alla åkt hem och sen kom vi inte därifrån kan man säga. Men, jag planerar att ta igen det nu till veckan någon dag.

De övriga två passen gick bra, det är bra att jag orkar att utöka intervallerna tycker jag. Jag vet inte vilket som är bäst egentligen - köra fler intervaller eller springa snabbare? Sen funderar jag också på hur det ska bli när de sex veckorna är slut, är det då jag ska börja springa "på riktigt" och typ inte stanna lite då och då? Det är så bra med ett program för då vet man liksom, man har klart för sig vad och hur man ska lägga upp turen. Visserligen fanns det med ett program för vana löpare men jag kan nog inte tycka att jag efter sex veckor skulle vara en van löpare. Men jag får väl se, säkert kan jag hitta fler roliga träningssätt när det gäller löpning. Ja. Som ni märker har jag börjat tycka att det är en rätt okej träningsform, det tycker jag faktiskt. På med dojjorna och ut. Svosh, svosh (nåja...) och så är man klar. Idag läste jag tidningen Runners medan jag satt i väntrummet på ögonmottagningen och då blev jag så inspirerad att jag nu bestämt att mitt mål ska bli Tjejmilen nästa höst. Ni märker ju själva. Jag hoppas att jag kommer få må bra och orka med att fortsätta detta projekt. Jag ser nästan lite fram emot målet..

Utöver detta har jag den här veckan börjat ett boxpass på gymmet. Igår var första gången och det var så jädra jobbigt! Eftersom jag inte är så himlarns smidig, min kropp är ju snarare en valross än en daggmask, så gick vissa övningar sådär och på slutet fick jag andnöd på riktigt (jag har verkligen aldrig fått det förut i hela mitt liv, om jag inte fått en handboll i magen eller så) men det gick över och på slutet var jag med igen. (Jag förstår nu vikten av att andas samtidigt som man slår). Situps med fyra slag var helt kört. Jag kan göra situps normalt sett men det här gick verkligen skitkass, kanske kan jag träna lite här hemma, man bör ju kunna hålla uppe överkroppen i fyra slag liksom.. Fast på det hela taget så tror jag att det kan bli bra, i slutändan, bra komplement till löpningen, man behöver ju styrka också. Ska testa ett spinningpass också, nästa vecka, för att se om jag tycker att det är roligt. Man måste ju faktiskt prova sig fram och jag märker att det ger väldigt mycket, det är skönt att arbeta med musklerna, då vet man att man lever.










Tänk om jag kommer att bli en sån där hurtig jävel som drar ut en löprunda på söndagmorgonen, doppar mig i en sjö och springer hem igen lagom tills frukostdags. Herregud.

torsdag 22 augusti 2013

Jag har en snäll man

Idag köpte han mig en chokladkaka med torkade jordgubbar. Jag tycker om den, visserligen kanske inte sådär jättenyttigt, speciellt inte i mitt nya liv men vad fasen, det är gott med choklad och sålänge man inte äter det varje dag och hela tiden så är det ju lätt värt en bit. Han vet vad jag uppskattar i livet.. :-)

Jag började också en ny "kurs" på min kurs på folkhögskolan. Samhäll och Historia. Jag tycker det verkar bli roligt, lite mer styrsel på lektionerna vad det verkar. Jag har förvisso inte deltagit ¨på den lektionen förut men jag har ju hört och läraren sa att vi skulle göra "lite andra saker också". Det är skönt när man känner att läraren liksom inte förminskar oss (vilket jag faktiskt tycker att jag kan märka ibland), vi är ju vanliga människor även om vi har olika typer av förhinder. Rektorna presenterade sig också (en ny) och då fick jag lite känslan av att hon tänkte att hon pratade med barn - jag ville lite grann säga till henne att prata med oss som om vi vore vanliga människor eftersom det är just det vi är. Har mycket svårt att tänka mig att hon pratade på samma sätt med de som går förutbildning till polisutbildningen. Det är klart att man ska ta hänsyn till allas olika förutsättningar, och det kanske är svårt att lägga sig på en lagom nivå men man ska absolut inte förminska människor vilket jag lite fick känslan av (och har fått ibland). På det sättet verkade samhällsläraren bra mycket bättre, fokuserad på det som finns i OSS. Själv ska jag hålla ett föredrag/prata om vår utgrävning när jag pluggade arkeologi. Ska bli roligt faktiskt, få lite nytta av den kunskap jag har (kvar) i hjärnan.

tisdag 20 augusti 2013

Del 4 av 18

Fjärde loppet idag alltså. Jag gjorde ett rookie-misstag när jag inte tog med mig vatten kan jag säga, idag var det ju bra sommar ute igen, solen gassade och jag sprang. Fanns inte skugga någonstans nästan, åtminstone inte i närheten av där jag sprang. Hursomhelst. Upplägget idag var: Gå två minuter, spring tre minuter x 5. Jag gjorde det, fast jag gjorde sju (7) intervaller istället eftersom jag inte riktigt orkade springa hela femte omgången, det gick dock bättre på den sjätte så jag tror att det är utjämnat. Över fem kilometer blev det dessutom! Det tog förstås ca. 50 minuter, men då ska ni veta att jag efter mina sju intervaller dessutom gick ca. 10 minuter hem också. Just sayin'.

Sammanfattningsvis kan jag väl säga att hade det inte varit för värmen så hade jag nog tyckt det var rätt kul faktiskt, lite roligt att märka små, små, små framgångar, för att inte tala om känslan när man är klar (och får dricka vatten)! Det blir som en kick. Men jag tänker då inte ropa hej än, jag är bara på andra veckan, det kan vara nyhetens behag också.

söndag 18 augusti 2013

Vecka 1 av 6 - summering

Idag var det dags för del 3 av de aderton. Springa snabbt tio gånger och gå i mer normalt tempo (dvs. inte snabbgå), en minut vardera. Jag tror att det är just det här som gör att jag tycker det är så jädra tråkigt, jag springer för snabbt från första början helt enkelt. Springer man i högt tempo blir man ju trött rätt snabbt och det blev jag ju, såklart, också. Kanske är jag nu en lösning på spåren, kanske har jag helt enkelt gått ut för hårt?

Totalt efter en vecka: Faktiskt roligare än vad jag tänkt mig, lite lättare än vad jag tänkt mig. Jag har lite mer kondition än vad jag trodde. Den här sista grejen, dvs. springa snabbt och långsamt i korta intervaller är nog den tråkigaste biten skulle jag säga, definitivt inte mer än en tvåa. Fast när man är färdig å andra sidan, då är det ju rätt gött! Sen är det ju en smidig motionsform, bara hoppa ut genom dörren och dra igång benen, på det viset lite lättare än att dra till gymmet. Betyget för den här första veckan får bli en trea, varken mer eller mindre, lite sådär lagom svenskt liksom, tre.



lördag 17 augusti 2013

Del 2/18 - Stora ting

Igår var det alltså dags för del två i min löpning. Jag begav mig således ut till en idrottsplats och körde varianten, runt runt runt på en grusplan. Det är väl inte den bästa terrängen, det är ju ingen terräng alls, men jag tyckte ändå att det fick fungera. Lite lättare när man ska springa i intervaller tycker jag, ett bra underlag också.

Själva springandet så; det gick väldigt bra tycker jag. Över förväntan, jag sprang till och med två intervaller extra! Jag kände mig följaktligen rätt nöjd. Enligt min app sprang jag i sköldpaddsfart alla kilometrar utom den sista då jag kom upp i farten hare/kanin. Förvånande nog så ökade jag farten varje km, dvs. jag sprang fortare och fortare istället för (som jag trodde) långsammare och långsammare och det är ju absolut något uppmuntrande! Total sträcka: 3.99 km (ja, det är klart att jag hade kunna sprungit de extra metrarna där i slutet men jag såg inte det förrän jag satt i bilen och då var det ju försent. På rolighetsskalan så har jag nog nu kommit upp ett snäpp till 3-3,5 sådär, det är faktiskt inte så trist, det är ju ett rätt praktiskt träningssätt, bara sno på sig dojorna och hoppa ut.. Klar fördel på det viset, man behöver inte ta sig iväg. OM jag skulle få för mig att fortsätta med det här efter projektets slut så måste jag nog överväga att köpa vinterskor för löpning, man vill ju inte precis halka och bryta benen. Men, det ligger ju i framtiden, den dagen den sorgen.

torsdag 15 augusti 2013

Träning och kreativitet

Jag började skriva ett inlägg för en stund sen men det blev så fruktansvärt tråkigt. Herregud - det hade kunnat bli en hel uppsats om ett stort sår jag kliat upp på ena armen. Det gör jävligt ont, det är egentligen det enda man kan säga om den saken, men jag ska dra mig ut i morgon på springturen i alla fall (dessutom, då har nog smärtan lagt sig lite mer). Hade tänkt ta ett gympass i dag men det gick om intet, fast jag var och shoppade på Coop, det är ju en liten promenad i alla fall..

Härom veckan var jag ute på stan och mötte några från skolan och vi började prata om vad vi ska göra på skapandet i hösten, de pratade om att någon lärare hade massa knappar och att vi kunde göra något av det. Jag fick då i uppdrag att försöka komma på en idé. Det har väl gått sådär kan man säga, jag sitter här och funderar men jag vet inte riktigt. Det får ju inte vara för dyrt heller, alltså materialet i övrigt. Funderar på om man kan göra någon slags tavla? Självklara saker som armband och sådär är ju klart, men alla har ju inte förmågan att göra små pilliga saker (en del har t.ex. fysiska funktionshinder) utan man borde ju kunna göra något större. Tänkte igår att man kanske kunde använda det som mosaik? Eller om man gör betonggrejer? Som utsmyckning liksom. Jag tycker att jag borde få lön för att jag kommer på idéerna, men jag tror inte jag kan kräva det och det är klart att man ska dela med sig av kreativiteten, alla människor behöver kreativitet i livet tror jag, sen kan den ju se olika ut beroende på vem man är och vad man gillar.

tisdag 13 augusti 2013

Del 1 av 18

Idag var det dags för premiärturen. Jag var såklart nervös och jag tänkte att det aldrig skulle gå och hoppades av hela mitt hjärta och själ att jag inte skulle möta någon. Hur gick det då?

Jo. Jag traskade iväg, sen kom jag fram till min startpunkt och tryckte igång klockan på mobilen. Hej och hå, rask gång. Samtidigt såg jag två människor med en styck barnvagn trava iväg in på den runda jag tänkt mig. Såklart. Efter de två raska minuterna kom alltså den riktiga prövningen - löpning (jag vet inte varför det inte heter joggning så ofta nuförtiden, det hette det ju förr, nu är det löpning och spring som gäller)! Sakta. Och tro det eller ej, jag klarade av att springa hela mina tre minuter! Sen var det samma visa tre gånger till, den sista springturen var jävligt seg ska jag säga, men, jag härdade ut! Fattar ni?!?! Jag orkade springa 4x3 minuter! Gången däremellan räknar jag inte, den är ju liksom självklar (men dock lite extra cred eftersom jag gick till startpunkten och jag gick hem från slutpunkten). Helt otroligt om ni frågar mig. Jag är sjukt stolt över mig själv!

Rolighetsfaktorn? Tja, under själva springandet var det inte särskilt roligt, kanske en tvåa på sin höjd. Efteråt däremot var det ju desto roligare (som ni märker), helt klart en femma. Totalt sett blir det två och en halv. På söndag kommer jag att göra ett sammanfattande poängutdelning över vecka 1, jag är själv rätt nyfiken på vad det kommer att visa faktiskt...

söndag 11 augusti 2013

Kripcalpeöls

Idag har det hänt en mycket spännande sak. Jag var och tränade, tänkte, jag kör lite styrka idag. Det gjorde jag också, såklart, och sen tänkte jag att jag skulle varva ner på crosstrainern (eller som jag hellre säger: skidmaskinen). Jag började, lugnt och försiktigt, sen fick jag kramp under fötterna - rent överjävligt verkligen, så jag pausade (trodde jag, men det trodde inte själva datagrejet) och tänkte sen, okej, jag kör tre minuter till så att jag kommer upp i tio minuter totalt, det är ju rätt lagom tid för att varva ner. Först kände jag att krampen kom smygande så jag försökte slappna av och liksom sänka ner fötterna (fattar ni ungefär vad jag menar är jag glad) och då släppte det, så då tänkte jag, ja, men jag kör tio minuter nu då. Sen gick det av bara farten och till slut lyckades jag totalt få det till 45 minuter!! Jag känner mig oerhört stolt, jag kände mig pigg hela tiden! Det är ju sällan slutet av träningen tar en sådan vändning, åtminstone gör inte min träning det, så det är därför jag måste skryta lite...

Jag har börjat prenumerera på Iform, först var det främst för att jag skulle få en gratis jacka, en sån där sportig grej men nu har jag upptäckt att jag faktiskt gillar tidningen, man blir så inspirerad och det behöver man ju verkligen, speciellt för att man ska orka komma igång nu efter sommaren om man, som jag, liksom låtit träningen ligga på is nästan hela tiden. Som jag väl berättat flera gånger tidigare så har jag ju länge försökt få till den här löpningen som alla talar om och efter att ha läst det senaste numret så ska jag nu göra mitt sista försök. 6 veckor enligt ett program, tre gånger i veckan. Om jag därefter fortfarande inte tycker det är roligt så ska jag släppa det helt, då är det utanför min karta. Då ger jag upp min löparillusion. Om jag håller ut - och det ska jag banne mig göra - så får jag, oavsett hur det går, köpa nya träningskläder. Bra deal. Det stod dessutom att det var viktigt att redan från början fastställa vilka dagar man ska köra på och för min del blir det: Tisdag, Fredag och Söndag. Kanske borde jag skriva ner några rader om varje gång här också, liksom dokumentera lite för mig själv och eventuella läsare (jag tror ni är väldigt få).