söndag 25 december 2011

Svenskar reser inte till någonting...



Nu drar det ihop sig, tydligen både till resa och storm - i vanlig ordning. I våras var det ju vulkanutbrott, nu storm, vi får hoppas att vi kommer iväg i alla fall. Tåget går 17.01 och förhoppningsvis dundrar vi in på hotellet vid åtta-snåret och kan dunka ner oss i sängen.

Julaftonen var bra, jag var bara så fruktansvärt trött och hade lite ångest mest hela tiden. Inkasserade en embossing-pistol, Friends-samlingen och ett spel om saker man borde veta (hello underhållning på resan). Det blev ju ingen Karl-Bertil - det blir det inte i den här familjen - så jag är glad över att jag har dvd:n nu, ska nog titta på den innan vi drar. Nu: sista internetsurfet och sen packning!

lördag 24 december 2011

Åsa Nyberg önskar en God Jul

God jul alla vänner! Hoppas att ni får en sån där bra och mysig julafton. Kalle Anka, Knäck och Klappar. Själv ska jag just gå in för att få klart den allra sista klappen - vantar Goomba-style.

Ta hand om varandra idag!

Brynolf Wendt önskar en God Jul

fredag 23 december 2011

Dan före dan

Det ska vi fira med att gå på bio - vi ska gå och se "The girl with the dragon tattoo. Enligt kritikerna ska den vara strået vassare än den svenska versionen och den tyckte jag var jättebra. Lita på att jag talar om huruvida de har rätt..

lånad hos sf.se

När vi kom hit igår var det full fart på brorsönerna Ludvig och William. Och då menar jag full fart. Sväronen hade räknat med att de skulle åka hem mitt på dagen, men, så vart det icke.. De är ju väldigt charmiga och det är ju tur det. Senare dök även systern med döttrar upp så då fick jag snusa lite bebis ett tag. Och idag har jag nålfiltat klart en häst till storasystern (till bebisen alltså). Tyvärr fick nålen av på slutet = jag fick trycka lite mer och det blev inte helt bra, men den blev i alla fall klar. Det var tänkt att det skulle vara två, men, det föll ju när nålen gick av. 

Nu ska jag leta rätt på lite fler mönster på virkade bakelser som jag kan fixa under kvällen.. 

onsdag 21 december 2011

Halleluja!

Min telefon har fått täckning igen! Och. Mitt pass finns att hämta i Eskilstuna! (Kul för dem att jag inte kan hämta förrän i morgon, då har de någonting att skratta åt på kafferasten).




Visst är det märkligt hur glad man kan bli för småsaker - löjligt till och med...

måndag 19 december 2011

Passfoton

Har någon någonsin sett normal och vettig ut? Tanten som fixade mitt sa "men det där blir väl bra?". BRA?!?! Jag antar att hon är arbetsskadad och har sett det mesta i den branschen men vad f-n - BRA?!? Nej. Inte ens om man kisar. I mitt gamla, och numer försvunna, pass såg jag ut som Hitler (jo, det är sant, bara längre hår och ingen mustasch) och i det här kommer jag att se ut ungefär såhär:

...tyvärr är det inte ett skämt...

Så idag om en vecka är jag, förhoppningsvis, insläppt och på plats i solen. Förhoppningsvis. 

lördag 17 december 2011

Självklart.

Jag hittar inte mitt pass. Det är ju en sån där grej man lägger på smarta ställen för att de inte ska komma bort. Typ. Dock. Jag har hittat mappen med mina medicin-intyg och det är ju åtminstone en stor fördel. Å andra sidan har jag inte mycket glädje av det om jag inte har mitt pass...

fredag 16 december 2011

Ibland undrar man

Jag köpte ett ex av den fantastiska tidningen Aftonbladet (obs! ironi). Det står bland annat om en fejd mellan mor och dotter angående en triss-lott. I korta drag: dottern skickar in lotten eftersom hon har fått tre tv-apparater (gissar jag) och fick skrapa i TV, vann 10.000/månaden i 25 år, ganska gött. Nu hävdar då modern att det egentligen är HON som ska ha vinsten eftersom det var HON som köpte lotten. Säger hon alltså. Jag tror hon var med vid sidan av när skrapet visades i TV. Anledningen till att hon inte gjorde det själv (eller skickade in lotten med sitt eget namn - om det nu var hon som vann) var för att hon inte ville vara med i TV. Förståeligt, det tycker jag, absolut. Men. Sen kom det argument som gör att jag ens skriver hela inlägget, nämligen: hon ville inte skriva sitt eget namn för att hon kanske riskerade att förlora sitt bostadsbidrag. Jag undrar - om man vinner 10.000/månad i 25 år - behöver man ens ett bostadsbidrag? Okej om man vunnit 10.000 som en engångssumma, men alltså, 10 extra papp i månaden är ju bra mycket mer än ett bostadsbidrag tänker jag. I min värld är det ju så att man är glad ju mindre bidrag - och allt pappersarbete som kommer med det - man behöver, ju bättre är det.

Nu hänger jag ju en del på familjeliv.se och där blir man ju överraskad gång på gång, det är ganska underhållande tycker jag, ofta känner man att man gärna tar fram popcorn-skålen och ser hur det går i trådar med rabiata människor från olika sidor. Alltså borde jag vara ganska van vid detta men uppenbarligen  upphör man aldrig att förvånas... (det vet man ju egentligen, eftersom just familjeliv bjuder på goda exempel, men där kan man ju alltid vara anonym och inte skylta med sina märkliga idéer kring hur mycket pengar man borde få av soc. fastän man fått en (större) summa pengar som man gjort av med eftersom man inte trodde att det räknades som inkomst).

Jag fattar inte. Faktiskt.

torsdag 15 december 2011

460:e inlägget minsann

Då kan man ju tycka att jag skulle skriva något lite positivt och kul. Det går tyvärr inte, men det är som det är. Idag är en sån där dag som jag är extra ful. Alltså, jag är ful i vanliga fall, men idag är det liksom tusen gånger värre. Det funkar inte heller att andra säger "du är väl inte ful" för jag "vet" att de bara vill vara snälla och att de egentligen faktiskt tycker att jag är ful. Det värsta är det här med vikten, den har liksom bara ökat med tiden, speciellt efter att jag började med tabletten Lamotrigin som har en biverkning - viktökning - som såklart drabbar mig. Jag brukar inte få särskilt mycket biverkningar av mediciner, men, som sagt, den biverkningen man allra mest vill slippa - den får man. Bitter? Ja. Idag är det offerkoftan som gäller. Hela hösten har jag ju dessutom mått dåligt, det har bara blivit värre och värre, så någon träning av större mått har det ju inte blivit heller. Jag skulle verkligen önska att det var sådär enkelt som de som inte har drabbats av en djup depression på något sätt (själv, anhörig, vän osv) kan säga. "Men gå och träna då, om du vill det, det är ju inte så svårt, bara man kommer igång så går det lättare" är ju en inte helt ovanlig instruktion och visst, om man inte är så djupt deprimerad så kan det ju t.o.m vara bra att komma iväg, man sätter ju igång bra grejer i hjärnan, men för mig blir det liksom ett hån nästan. Det handlar liksom inte bara om någonting så lätt som att vilja, för vill vill jag ju, men när man inte orkar med sig själv eller livet i övrigt så finns inte träning ens på kartan. Det går aldrig att förklara för någon som inte varit där själv - vilket ju är bra, jag önskar ju inte att någon skulle landa här - hur det faktiskt känns. Kanske är det som att sjunka djupare och djupare ner i ett kärr och inte komma upp själv, det känns som jag nu skulle kunna ligga ungefär med hakan ovanför - dvs. mina armar är helt borta och jag kan inte komma upp själv. Ungefär så.

Nu är det ju snart dags för jul och vår solresa, jag hoppas det kan hjälpa lite, men om det inte gör det så är det ju ECT som kommer härnäst för nu har det gått väldigt lång tid utan att någonting har hänt eller hjälpt egentligen så någonting måste ju göras snart, Peter tyckte igår att det började bli dags när vi pratade om det, jag tycker ju egentligen själv också att det är det, men det är ju ingen party-stämning direkt. Det är i alla fall bra att man här kan slippa vara inlagd under tiden. Vi får väl se hur det blir. Jag hoppas lite sol ska hjälpa, lite i alla fall.

Och på tal om sol så kan jag tala om att familjen Nyberg nu äntligen bestämt sig för vart vi ska bege oss och fira svärfars 70-års dag. Det blir Gran Canaria då också fast San agustin (jag tror det stavades så) på ett hotell med lite av ett vattenland. Kul för barnen och också rätt viktigt, de tycker ju inte att det roligaste är att ligga på en solstol och läsa en bok.. (Jag hoppas att det inte är det där hotellet jag läste om i Aftonbladet, där det inte fanns något som ens liknade en pool).

tisdag 13 december 2011

jahajaha

Idag är det tydligen Lucia-dagen. Jag undrar: när hände det? Under all den tid jag sover antagligen, vilket jag gör ganska mycket, det är det bästa sättet att stå ut på, även om jag drömmer. Jag tror jag ska fira jul i min egen säng och så kommer jag upp till Arlanda på kvällen den 25:e och möter Peter där (för jag vet att han vill vara med sin familj), det känns som en god idé, min egen lilla bubbla utan julen.

måndag 12 december 2011

Inget särskilt

Jag, Elsa och Flisan samsas just nu på en och en halv dyna i soffan - mysigt. Jag funderar lite på om jag håller på att bli förkyld, sunkigt rosslig i halsen och varm. Uppå allt annat liksom. Igår var det bara två veckor kvar tills vi ska åka iväg till lite värme - det är ju inte klokt vad tiden går. Den här veckan kommer gå skitfort är jag ganska övertygad om, BST tre dagar till - bara det gör att dagen går fort, på onsdag får jag besök av en god barndomsvän och hennes två barn, jag och den äldsta ska klä granen har jag tänkt. På lördag kommer systeryster och på söndag ska vi till mamman och fira en minijulafton. Sen är det nästa vecka helt plötsligt.

Nu tror jag att jag ska fotografera vardagsrum och kök så att jag kan skicka det till Simon&Thomas och hoppas få bli med i "Sveriges fulaste hem", då blir åtminstone just den tyngden lite mindre.. Hoppas går ju. Jag hoppas också att jag vinner två flygbiljetter till New York i Tickets julkalender, någon gång måste det ju vara min tur att ha lite tur tycker jag. Bara en enda gång. (Och måste jag välja mellan dessa två så väljer jag flygbiljetterna såklart).

fredag 9 december 2011

Inte riktigt lika illa

..som igår. Det är skönt. Ute lämnar vädret ungefär allting att önska, så jag slår mig ner här vid datorn (i sängen). Också skönt. Igår läste jag igenom den fräsiga taxfree-katalogen inför resan. Jag kan fortfarande inte fatta att man verkligen kan köpa ett minibar-paket?!? På riktigt?!? Jag tycker verkligen det är knäppt, man åker ju inte utomlands för att sitta på balkongen och pimpla drinkar? Inte för att jag har tänkt göra speciellt många knop när vi är iväg, jag tänker mest ligga på en solstol och läsa samt dricka fruktjuice-drinkar (utan alkohol) eller bara juice om det nu inte går att få utan (ingenting förvånar mig när det gäller det, längre). Ett glas vin eller så, när man käkar, möjligen. Däremot har jag siktat in mig på lite smink och parfymer, jag hittade en som ska dofta New York - ja, ni fattar ju själva - jag är hemskt sugen på den. Ska gå omkring och spraya över hela Tranås tror jag.

torsdag 8 december 2011

Jomenvisst

Lite julstämning här i bloggen kan ju kanske vara lite festligt. Det är lite märkligt att jag gör alla de här sakerna mest för att jag tänker att jag brukar tycka det är roligt och således kanske det gör att jag tycker det är lite roligt. Funkar inte. Inte ens snön gjorde att jag dansade samba genom huset även om jag tycker att det är bra att snön dykt upp. Dock - man hinner ju inte med i svängarna, jag fattar inte att det är december eller egentligen någonting, snön och julen passar liksom inte in i min verklighet. Jag är oändligt tacksam över att jag har lyckats fånga en så bra man som Peter, han är liksom det absolut bästa, han ordnar och fixar medan jag mest sitter i soffan och ser på tv eller stickar. Jag vill så gärna hjälpa till men jag orkar ju inte - och jag försöker verkligen puscha på mig själv, jag försöker, men ibland så orkar jag knappt sitta upp i soffan. Huvudet är så tungt att det liksom ramlar ner.. Det är tur att BST kommer också, det blir lite sällskap ett tag och det är skönt. Jag är glad att jag har ett litet nät kring mig, det är verkligen toppen! Nu ska jag lägga mig ner här i sängen och titta på Leif. (Jag hoppas att House är slut för säsongen snart, då kan jag se programmet direkt).

torsdag 1 december 2011

December alltså

Idag är en sån där dag då jag placerat mig själv i sängen. Jag har förstås varit uppe när BST kom och vi var ute på en liten sväng till folkhögskolan där jag lämnade lite av det jag gjort på skapandet som de ska ställa ut. Då fick jag också lite beställningar på virkade bakelser så det ska jag göra när jag har lust och orkar, det är såklart roligt att man får lite uppskattning.

I övrigt är det fortfarande ganska pissigt allting. Jag försöker hitta små positiva saker men det är så fruktansvärt svårt, man ser liksom bara alla misslyckanden. Jag fattar ju - rent intellektuellt - att det jag faktiskt gör är bra, men det är en helt annan sak att faktiskt tycka att det är bra. Julen känns fortfarande som ett nödvändigt ont, jag orkar inte bry mig. I helgen ska jag ju dock iväg till Stockholm, så då kanske jag får lite jul när jag kollar på NK-granen. Oavsett vilket så får jag i alla fall umgås med två fantastiska vänner och det kan vara nog så bra.