onsdag 26 december 2012

Julens bravader..

Jag fortsätter min high tech-stil, nu har jag installerat blogger-appen på paddan så att jag kan skriva här också (det gick inte att skriva via den vanliga webbversionen). Visst är jag cool? (Jag säger inget om att jag råkade bestämma mig för att uppdatera telefonen och glömde bort att den startar om och min pinkod ligger - just det - hemma).

Julafton har nu passerat, om ni inte märkte det. Vi hade en alldeles lagom mysig dag, Kalle Anka, mat glada barn julklappar och knäck. Jag fick en gitarr av Peter! Jag har velat ha en väldigt länge men det har inte riktigt kommit i första hand, nu är det bara att stämma den innan jag kan börja lära mig ackord så att jag i förlängningen blir en välkänd och välbetald artist. Peter gav mig också en Aladdin-mörk choklad-ask, han vet exakt vad jag uppskattar! Som tur var fick jag en el-tandborste av min svärfar så att jag kan ta hand om mina tänder. Idag ska vi över till svägerska, svåger och det två gulliga systerdöttrarna, det är dags för dem att tillsammans med sväronen planera sin Thailands-resa, jag och Peter får sitta och sukta bredvid.

Mitt mående har väl varit sådär kan man säga, det tar ju mycket kraft och ångesten och tröttheten har ju den konsekvensen, det gör ju också att jag tar mer mediciner och det i sin tur ökar tröttheten. Det ständiga funderat kring vad som är bäst, vilket alternativ som är mest passande.. Sova eller inte sova, vara pigg men ha ångest osv. Trots att jag har haft de här problemen ganska länge nu så vänjer jag mig aldrig, man reagerar så olika av samma eller liknande situationen.

torsdag 20 december 2012

Kattgodis

Ibland blir man trött på sin(a) katt(er). Fröken Elsa var ute en vända (hon gnällde och pep och krafsade så jag släppte ut henne). Fröken Elsa besitter kunskapen av att öppna dörrar och ytterdörren öppnades efter sådär max två minuter. Nu, ungefär kanske fem-tio minuter senare, börjar hon gnöla igen och vill gå ut. Igen. Sen kommer samma sak inträffa ytterligare en gång och därefter kanske en gång till. För säkerhets skull?? Jag vet inte - hon kan ju vara ute längre perioder, framför allt på sommar-halvåret, men det här händer nästan alltid.. Är det för att hon kan öppna dörren eller är det för att hon vill veta att vi finns där? 

Idag slutade Peter skolan och har alltså jullov nu, med sig hem fick han en massa julgodis och jag säger bara det: det är väldigt synd att jag har så dålig karaktär! Grejen är, jag kan om jag verkligen vill, men nu är det liksom bara slut på den orken.. Jag kommer antagligen inte behöva åka med i bilen till Eskilstuna i morgon, jag kan nog rulla själv tror jag. Jag får satsa på nyårslöften i år (igen), tydligen. Får väl virka en del sorters godis och ha som substitut, kanske kommer hela vårt hus svämma över av virkade godsaker, då tjänar de ju också som terapi kan man säga. Inte så dumt, kanske kan jag kränga några, det vore ju trevligt - lite cash till nästa new york-resa som jag faktiskt kan börja planera så smått om ett halvår sådär, ytterligare terapiarbete blir det ju då!

söndag 16 december 2012

Trala...va??

Jag har försökt skriva ett inlägg via min padda men det fungerar inte så nu testar jag min blogger-app på telefonen, jag känner mig mycket ungdomlig kan ni tro!

Idag fick jag (igen) totalt bryt över alltihop. Jag har verkligen inte någon lust till någonting längre, jag gör saker men bryr mig inte. Mekaniskt. Men jag känner ingenting, en trötthet bara. Och ångesten som liksom greppar mig över strupen. Det är konstigt att känna så; "jaha, nu är julgranen pyntad, jaha, den är ganska fin, jaha". Mina sinnen fungerar således och ibland kan jag känna mig oerhört ledsen i samband med den stora trött- och hopplösheten. Ibland.

tisdag 11 december 2012

High tech

Jag är ganska cool just nu (fast man använder tydligen inte uttrycket 'cool' längre, det har Peters brorson talat om), i alla fall om jag får säga det själv. Jag har nämligen införskaffat ett fodral till min ajj päd så att jag nu kan skriva mycket lättare, det lutar ju, så det är väldigt praktiskt tycker jag nu (dessutom är den snygg).

Annars? Nej, knappast någonting alls, jag ligger fast i min lilla svacka och orkar inte göra många knop.. Eller, det är snarare så att jag gör någonting och så blir jag så trött att ingenting känns bra sen. Jag har ju alltid femtiotre idéer i hjärnan, så kanske jag börjar med en grej, det går bra och liksom känns okej - sen, efter några timmar så är jag helt off igen. Ser saker som jag kan göra, t.ex. en stickning, men orkar som inte lyfta upp den och fortsätta. Jobbigt. Fast jag har ju mått ganska så bra under en rätt lång period så jag får ju vara glad för det, men jag längtar tills vi landat i etuna nästa fredag, då är det lättare att ta det lugnt och kanske läsa en bok. Kanske ligger jag kvar där tills Peter börjar jobba igen och vi verkligen m å s t e åka hem.

tisdag 4 december 2012

Men, va?!?

Jag är ju glad i julen, men nu har jag fått lite huvudbry.. Julgranen är ju en viktig del i själva firandet och visst, jag tycker nog att man kan klä den både en och två och tre dagar innan den 23:e (det var den dagen vi klädde granen när jag var liten), det är mysigt och det är trevligt att ha den framme ett tag. Men, nu har jag på ansiktsbloggen (i första hand) och bloggar sett att granen är klädd och färdig! Beror detta på att man börjar med julpynt i affärerna i oktober? Det blir så långt fram till julafton att man tror att julen är slut redan innan den börjat. Hur kul är det? Nej, visst ska man njuta av julen och det är klart att man gör som man vill, men det blir ju inget speciellt med julen om man har jul i två-tre månader om året. Det är som med semlor, de är ju förstås goda men hur kul är det att festa på semlor under mellandagsrean? Näpp! Ajöss och good bye till min julblogg, nu vill jag faktiskt inte bidra till julhetsen (vilket jag ju, när jag tänker på det faktiskt mest gjorde första året, förra året blev det extremt få inlägg och i år har jag försökt men engagemanget har inte riktigt velat infinna sig) och jular lite extra här istället!

måndag 3 december 2012

Invigning



Nu har jag julpimpat min blogg lite - som för att inviga den, bjuder jag på rubrikens ursprung i form av Sunes Jul, avsnitt 14. Enjoy!
Nu har jag kommit in i en nedgångsspiral igen, jag hoppas den blir kort. Det känns bara som för mycket just nu, hela livet bara rusar förbi och det svischar i öronen. Hittills idag har jag klivit ur sängen, klockan är över två och jag sitter fortfarande i pyjamas. Min plan är att klä på mig och gå till närmaste brevlåda och lägga på ett brev, en bergsbestigning med andra ord.

fredag 30 november 2012

Nästa december

..och jag har inte städat en millimeter av det jag hade tänkt i början av veckan. Det har varit så mycket annat helt plötsligt så tja, nu har det inte blivit alls. Först tänkte jag ju att allt skulle ha varit färdigt tills idag så att man kunde sätta upp stjärnor och annat, det är liksom speciellt att göra det just när man städat hela huset, men nu vet jag inte - jag är lite inne på att faktiskt strunta (lite) i mina principer och hänga/ställa upp stjärnor och ljusstakar ändå. Resten får ju vänta såklart, men när det är färdigstädat så kommer det åka upp, man måste ju njuta av allt juligt tycker jag. Det är så kort tid man har det framme så varför inte dra fram det lite eftersom? (Principen om julgodis och julmat får dock finnas kvar, det är ju ingen poäng med att äta knäck hela december (fast jag åt ju upp den jag köpte på Liseberg förstås) så att man tröttnar, ej heller julskinka - den ska förtäras tidigast den 23e om ni frågar mig).

En fråga som inte alls handlar om julen överhuvudtaget är denna: varför är OCR-numren så himla långa? Det står ju på fakturorna "om du vill betala på annat sätt, var god ange faktura-/OCR-nummer". Jag vet att det finns de som fortfarande betalar med sådana där blanketter som man gjorde förr, men jag inbillar mig att många gör det via nätet. Kanske är det annorlunda med e-faktura, det har jag i faktiskt aldrig noterat (autogiro är förvisso bra på det sättet, men man kanske inte vill ha autogiro på allt), men ändå, något sätt måste det ju finnas att använda för att slippa räkna nollor och siffror i flera meter...

torsdag 22 november 2012

Mörker

Alltså, jag gick upp sent idag, lite drygt vid 11-tiden (jag ska ju kurera mig inför helgen har jag tänkt), redan då var det ju mörkt!! Eller, inte mörkt mörkt men jag var ju tvungen att tända lampan i köket för att kunna läsa tidningen ordentligt - och det är ändå en hel månad kvar tills det vänder!! Jag är väldigt glad och tacksam över att det är dags för ljusstakar och stjärnor och allting annat mysigt, nästa vecka, i det här dunklet står man ju inte ut! Hade vi varit hemma i helgen är jag inte helt säker på att jag låtit bli att plocka upp allt, och då är jag ändå väldigt strikt med att julpynta, för att få lite ljus i tillvaron.. Så, nästa vecka kommer det att bli storstädning (t.o.m. pysselrummet ska få sig en omgång) av, ett rum om dagen tänker jag blir lagom (källaren undantaget även om det är där det behövs en riktigt rejäl stor storstädning) då blir allt klart till nästa fredag vilket ju är helt perfekt! En vän la upp sitt schema över julveckorna på instagram, jag blev lite inspirerad faktiskt, jag tror jag ska hitta på någonting i den stilen - och försöka övertyga mig själv om att det inte är hela världen om det skulle spricka. Återkommer i frågan, kanske i min julblogg.

Ett annat mörker är min telefonstatus. Ni kanske minns att jag hade problem med min förra telefon och därför köpte en ny (billig och jag tänkte att den åtminstone kunde fungera tills jag kunde byta via abonnemang osv.) - nu är den telefonen inne på sista versen kan jag säga, igår kunde jag inte ringa ifrån den - helt okej ändå, när man i alla fall kan svara. I morse kunde jag också svara men nu är det tyvärr omöjligt. Peter ringde och jag försökte svara - jag kunde dra svarapilen men det blev inget svar, det bara fortsatte ringa, det gick inte att få upp lägga-på-knappen men när jag lyckades stänga skärmen så la den på. Att ringa upp gick ju inte, men det visste jag ju (men testa ska man ju göra) så det enda som nu fungerar (än så länge) är att smsa och jag tror surfen funkar också. Så, nu har jag beställt ny telefon, bytt operatör (telia har inte bäst mottagning i den här stan) och hoppas på det bästa, dvs. att den kommer i början av nästa vecka. Eftersom jag har en ajpädd så ville jag ju (trots att det var problem med min ajfån (som nu för övrigt fungerar väldigt bra enligt min lillebror som fick den)) eftersom man kan använda dem tillsammans (åtminstone så har jag förstått det så) vilket ju vore roligt, maximal användning osv. Jag är inte säker på att jag kommer förstå hur det fungerar och jag känner mig väldigt mycket som en prylbög, men tja - det är som det är. Det var en bra kamera i alla fall och det tycker jag är väldigt positivt eftersom jag ju fotar en del som ni vet.


tisdag 20 november 2012

20 november

Snart är det bara en månad kvar hörrni! Och gissa vad? Jag har blivit förkyld! Inte roligt, det kan jag säga. Min make hade en ruskig hosta och sen fick han feber och tydligen är det influensan som drar förbi just nu. I helgen ska vi ju åka till Göteborg och Jul på Liseberg, bland annat, så jag hoppas verkligen att jag blir frisk - och att det inte blir snöoväder - tills dess, eller om inte, åtminstone lite piggare. Lite glädjande är det ju i alla fall att man nästa vecka får börja plocka fram ljusstakar och sådant, det blir lite ljusare och vänligare med ens.. Jag har hittat snygga julstjärnor som jag vill ha (bland allt annat jag vill ha i julväg):

bild från mollyshus.blogspot.se

Det är inte en så bra bild, men ni ser ju stjärnorna däruppe, röd med vita prickar eller tvärtom, vit med röda prickar. Jag har tänkt ut att de kommer att passa perfekt i vårt sovrum, speciellt när jag sytt ett par röda gardiner.. (krävs bara att jag har en symaskin, men det kan jag nog lyckas låna en). De kostar 79 kronor/styck vilket jag tycker är okej, jag har sladdar och sånt hemma, men jag tror ändå att jag väntar till efter helgen, jag kan ju kanske hitta något ännu bättre i stora staden!

Vernissage

Igår hade jag vernissage! Fattar ni? J A G hade vernissage! Det är förvisso ingenting exceptionellt med det egentligen, det är liksom inte på värstinggalleriet (eller ja, jag vet ju inte om det ens finns ett sådant i den här stan, men det är i alla fall inte på biblioteket) utan i Ovala rummet på folkhögskolan. Det som är utställt är fotografier ifrån vår New York-resa, så har jag skrivit lite texter och dessutom fick jag nu idag ditsatt ett kompendium med restips eftersom jag skrivit ett sådant till hon som jobbar i köket på skolan och rektorn fick syn på det och ja, ni fattar ju själva. Dessutom blev jag intervjuad av en journalist på Tranåsposten, det är en tidning som kommer ut en gång i veckan - men lite exklusivare (såklart, jag är ju med) än den vanliga tidningen som det inte står någonting i. Jag slogs av, när jag pratade med journalisten att jag blivit g r y m t social på äldre da'r. Jag har alltid varit väldigt blyg och knappt vågat säga någonting om inte någon frågat mig (fast jag har å andra sidan pratat desto mer när jag umgåtts bland vänner) och helt plötsligt pratar jag hur ledigt som helst om lite av varje. Det hade jag aldrig i livet trott att jag skulle klara av när jag var liten och imponerades av att folk klarade av att ringa till olika ställen för att fråga saker.. (Paradoxalt  i sammanhanget är att vi någon gång på högstadiet fick i uppgift att skriva om vårt drömyrke och där ingick att ringa och intervjua någon som jobbade med det. Jag skrev om just fotograf-jobbet men vågade verkligen inte ringa någon fotograf så jag hittade på en intervju och hoppades på det bästa. Det gick bra, men ändå, den stackars fotograf jag intervjuat om jag varit modig nog hade knappast hängt upp sig mycket på det, bara svarat och sen glömt bort det - så funkade ju dock inte min tonåriga hjärna..)

Jag hade tänkt lägga in en bild från mitt instagram här, men jag fattar (som vanligt) inte hur jag ska göra så ni får länken här: http://instagram.com/p/SDO3AnyCkO/ (Erikaaaaa - kan du hjälpa!?!?)


lördag 17 november 2012

Gör inte!

Jag prenumererar på en tidning som heter Stickmagasinet. Ganska schysst julnummer hade det, men i övrigt är det liksom en sån där tidning som man gillar för att de har så många fina mönster men man kan ju liksom inte göra allt ändå så efter ett halvårs prenumererande tycker jag att det räcker för ungefär all framtid. Nuförtiden är det ju rätt lätt att avsluta prenumerationer - även om de sedan ringer till förbannelse - genom att göra det via nätet, så icke här. Såklart. Nej, man måste antingen ringa till deras kundservice som är öppen fyra timmar/dag eller s k r i v a  e t t  b r e v!! Nu tycker jag för all del att det är mysigt att få handskrivna brev, ja, jag tycker man borde skriva fler brev och kort faktiskt, men i det här fallet, alltså... Jag fattar ju att de vill tjäna pengar på att folk inte orkar säga upp sin prenumeration men ändå, man kan göra alla andra ärenden via deras "prenumerationsservice" - adressändring, ändra perioder och tid och sånt, uppsägning går dock inte att göra. Alltså, rätta mig om jag har fel, det kan ju inte vara dyrt att trycka in en sådan funktion på hemsidan, för en programmerare  kan det inte ta mer än fem minuter. Det är 2012 liksom..

Slutsats: Prenumerera inte på Stickmagasinet!!!

****EDIT****

Nu har jag försökt att hitta mail-adresser men det har de inte heller. Såklart. Okej, stickning är en gammal konst men alltså, de måste ju skämta, det är ju löjligt. Jag ska skriva ett brev, det ska jag göra, och jag ska skriva precis vad jag tycker.
/arga tanten.

fredag 16 november 2012

Pinata

(Jag kan fortfarande inte göra en krumelur över n:et).

Igår sällskapade jag med Peter när han kollade på Hells Kitchen - Gordon drog fram en rejäl pinata som han slog sönder (det var såklart ingredienser på bollar i den). Detta ser jag som ett tecken på att jag bör satsa på en Pinata till nyår! Jag tror jag ska varva godiset med lite billiga presenter, såna man köper för tio-tjugo kronor i skräpaffärer, ska bli jätteroligt! I vanliga fall brukar jag göra tzatziki men en pinata är ju helt klart att föredra tycker jag, tzatzikin kan man ju få tag i överallt. Nu återstår bara att komma på hur jag ska bygga upp det hela, men det ska nog gå bra, är man pysslig så är man..

tisdag 13 november 2012

Utmaningar

Jaha. Mitt sinne har nu gått vidare till ....... nyårsfirande! Jojo, det hinner inte ens bli jul så är det dags för vidare planering. Jag hade ju tidigare en tanke om att jag skulle slå till på en liten trivsam fest här hemma, liksom istället för vår 5-års-bröllopsdagsfestlighet som inte blev. Nu har ju inte intresset för detta varit så himla stort vad det verkar, utan det verkar som om "det gamla vanliga" föredras. Det är såklart inte alls något fel på det firandet heller, herregud, det hade ju sett ungefär likadant ut här med den skillnaden att jag hade fått domdera helt fritt och kunnat färgmatcha alltihop, även om det rivs sönder och kraschar efterhand så är det ju roligt att ha det lite snitsigt när festligheten börjar (det är inte ett problem på det vanliga heller, det är ju bara jag som tycker det är extra roligt med sådant). Jag får väl sondera terrängen bättre när vi ses nästa helg, men jag gissar att jag ligger i underläge. Under tiden ska jag surfa lite på ballongsajter, kolla vad som finns och åtminstone lägga pyntet som mitt ansvar.

Ni som läser det här och som tillhör den här gruppen som firar ihop, ni ska absolut inte känna att det är något fel på "det gamla vanliga", det viktiga är ju umgänget trots allt, men man kan ju få drömma lite :-)

***********

EDIT: Vore det inte fräckt med en pinata?!? (hur får man till den där lilla krumeluren ovanför n:et?)

fredag 9 november 2012

Tillökning i familjen

..jorå, tro det eller ej! Jag har fått en böld! Roligt - det är ju det man önskar sig mest av allt om man får välja. Verkligen. I tisdags var jag hos distriktsläkaren som sa "du skulle kommit tidigare" (anledningen till att jag inte kom tidigare var att jag en gång tidigare haft en böld - inte på samma ställe dock - och då bokade jag en tid men när jag kom dit så visade det sig att det inte behövdes eftersom den tömt sig själv). Hursomhelst, det spelar knappast någon roll att jag inte kommit tidigare för jag kommer inte tidigare för det - jag har inte haft feber eller mått dåligt av det förutom att det gjort ont. Penicillin är alltså kuren, igår fick jag komma tillbaka och då fick jag ta blodprov (sänka och något annat) men det var normalt så nu ska jag äta upp all medicin och så får jag väl hoppas på det bästa (fast om det blir dåligt så ska jag söka akut, det är noga med det).

En dålig sak med sånt härn't medicinerande är ju att man inte ska vara så fysisk, alltså, man ska inte träna särskilt hårt vad jag förstått, det kan vara farligt (något med hjärtat?) och ja, ni förstår ju. Det skulle kanske inte vara något problem - förrän igår - då visade det sig att jag ska spela en handbollsmatch i mellandagarna. Jag spelade handboll i min ungdom och det är med det laget jag ska spela, dvs. ungefär 15 år sedan vi sist spelade ihop. Ni förstår ju själva att jag inte riktigt är i schysst form för detta event, konditionen är ju en del, men den kan jag väl jobba lite på genom att promenera - när kuren är slut får jag väl lägga mig i träningsläger här hemma, minst en promenad om dagen och lite zumba-dans framför tvn, dessutom lite hantlar kanske - då får jag upp styrkan i armarna lite. Det svåraste är väl det här med själva bollen, jag antar att det kommer efter ett tag men innan dess så, tja, skulle jag väl behöva en. Funderar på om det räcker med en tennisboll eller liknande, så kan jag stå och passa med mig själv vid husväggen här, då lär man väl i alla fall få till snitsen en aning.. Om det är någon som sitter hemma med en handboll i knät och inte vet vad ni ska göra med den så kan ni väl höra av er och så kan jag kanske få låna den?

Naturligtvis ska det här bli fantastiskt roligt, jag har ju inte ens träffat de här människorna på den här tiden (en och annan kanske, men det är ju mest att man eventuellt sett varandra på stan). En annan del, som är kanske det viktigaste, är att vi kommer att spela den här matchen för att hedra en av våra lagkamrater som omkom i en trafikolycka för ett år sen, det är sådant som man inte kan förstå riktigt. Jag har förvisso inte haft någon kontakt med henne heller, träffat henne på a6 någon gång vet jag, men vi har ju ändå spenderat en hel del tid tillsammans i omklädningsrum, på plan och i bussar så det är klart att man berörs av det. Sen jag fick veta att det var så, så har jag tänkt väldigt mycket på henne - Karin - och på hur mycket och snabbt livet bara förändras och att, även om man som skrivet inte ses, ändå förväntar sig att människor finns därute, varje gång jag är i Jönköping tänker jag att jag kanske kommer att träffa henne trots att jag vet att så inte kommer ske, men ändå, man vill att det ska vara "som vanligt" . Jag tror att hon skulle tycka det var en jätterolig sak att göra, så om det finns ett liv efter döden så är jag övertygad om att hon kommer att titta på när vi spelar (och skratta när vi som är mest ringrostiga försöker att studsa bollen).

tisdag 6 november 2012

Jul och blandband

Jag har idag fixat ett snyggt kakfat för 31 kronor - in alles (jag kanske inte använder det helt rätt, men jag tycker att det borde vara det). Jag är nöjd! Det råkade bli lite högt, men, jag kan ju baka fler muffinsar och kakor (virkade alltså) att lägga på - allt för att kaksuget ska dras ner liksom (eller hur?!?!). Bildbevis kommer så småningom. Överlag har jag faktiskt pysslat lite mer det senaste tycker jag, det var lite inspirerande med vår pysseldag så det kanske satte igång lite pysseltrådar i hjärnan. Däremot har jag lite grann kommit in i samma hopplöshetskänsla när det gäller julen som jag kände förra året. En bra skillnad är dock att jag åtminstone tycker att det är roligt och känner lite förväntan över att få upp ljusstakar och pynta lite, det är bra, i övrigt däremot känns det bara jobbigt. Kanske ska jag göra allvar av idén att bara fira jul med Peter, bara vi. Och lite knäck, julmust och nougat- och marsipangodiset. (Julmaten också såklart, men godiset är ju det viktigaste, knäck är mitt liv under julen). Vi får väl se hur det går, antagligen kommer vi göra som vanligt.

Jag lyssnar just nu på Bo Kaspers nya album "Du borde tycka om mig", riktigt bra ska jag säga - lyssna på den! Deras förra (tror jag) "New Orleans" gillar jag också väldigt mycket. Jag gillar väl egentligen det mesta av dem, lyssnade mycket i min ungdom (på band - jag spelade av, ni vet ju hur det var) och nu har de fått en liten uppswing i mitt huvud. Ganska bra - kanske ska jag försöka komma på vad jag mer spelat in på mina "blandband" och se om jag tycker det är bra nu också? Synd att jag inte har kvar dem.. Vad hade ni på era blandband?

lördag 3 november 2012

Jag bloggpausar inte

..jag bara, tja, har inte så mycket att blogga om. Helt enkelt. Fast det är klart, i torsdags hade jag vänner här på besök och vi julpysslade en del. Jag tänkte att jag skulle göra lite fler julkort idag och sen måste jag ju sticka också - jag började med en Pippi-tunika men jag upptäckte att jag gjort fel, så nu har jag repat upp alltihop och ska börja om. Tänkte jag. Men det ska ju bli bra i slutändan och då får man skylla sig själv om man gör fel, tur att det är till ett barn i alla fall, de behöver ju inte så stora kläder när de bara är 2,5 år.





tisdag 30 oktober 2012

Reflektion

Man skulle kunna tro att det jag ska skriva är något som stör mig och gör mig ledsen men faktiskt, jag tycker det enbart är fascinerande:

Jag har blivit av med en vän på facebook - anledningen? Vi tycker inte likadant.. Det är det som är bra med facebook, man kan göra sig av med alla de vänner som har en annan åsikt, alla de som "har fel" och inte förstår bättre. Visst, det kan ju vara skönt att slippa argumentera, skönare att omge sig med de som tycker likadant. Skönt att slippa påverka och se saker ur andra perspektiv. Så länge alla tycker som jag så fungerar livet och alla andra är dumma i huvudet. 

Jag är medveten om att jag för inte alltför längesen var extremt upprörd över en del av mina vänners "likes" kring böneutropet i Fittja. Jag blev det, jag skrev det och tog en liten time out. Jag funderade på att göra mig av med de som inte fattar någonting men sen insåg jag att, nej, det kommer inte hjälpa - de människorna kommer fortfarande ha de tankar de har, de åsikter de har och de kommer att gilla ssaker som inte överensstämmer med verkligheten. Vilket är då bäst? Att slänga bort eller försöka påverka? För mig blir svaret det senare - försöka påverka. G I V E T V I S har alla rätt att tänka och tycka som de vill, det ska de också göra, men när det handlar om vissa frågor så tycker jag att folk är inskränkta och då vill jag ge dem ett annat perspektiv - om jag kan. Detta gäller givetvis även åt andra hållet, det är ju självklart, man sitter ofta och tänker och tycker både det ena och andra om saker man kanske inte alls har någon koll på och då är ju samtalet med andra, som inte tycker samma, det som gör att man ökar sin förståelse, ökar sin kunskap och så vidare. 

Facebook är ju ett ämne i sig och man kan diskutera det i hur många timmar som helst, ibland hittar man vänner och ibland blir man av med dem. Att man blir av med vänner som man aldrig pratar med eller som man kanske är vän med för att man gick i samma grupp på dagis är kanske ingen större förlust. Det har dock aldrig hänt mig - de enda gångerna det har hänt är faktiskt när jag har haft andra åsikter än vederbörande, när jag har kommenterat och tyckt annorlunda och det tycker jag faktiskt är intressant. Skriver man sin åsikt så måste man ju inse att folk kanske inte tycker likadant och väljer att skriva någonting annat, då har man ju missat att det är ett forum där ens åsikter kommer upp och människor ser det och kanske också reagerar, positivt eller negativt. Jag tycker det är rätt enkel matematik (och då är jag skitkass på matte), vill man bara ha medhåll och blir upprörd när någon tycker annorlunda så bör man väl kanske se över sin vänlista alternativt (om man t.ex. tycker det är viktigt att ha många vänner) eller skriva statusar/kommentarer som är harmlösa - i stil med att man bakat hallonmuffins eller tänt ett ljus. En rolig sak i ett av fallen är att jag kommenterade (röt till lite kanske, det handlade som oftast när jag blir engagerad, om invandrarfrågor) ett uttalande och helt plötsligt hade hela familjen försvunnit! Det blev lite absurt och jag hade rätt roligt när jag kom på att det nog var så det var. Än mer absurt blev det när jag efter ett tag fick en ny vänförfrågan av personen i fråga och denne låtsades som ingenting.. 

Efter denna djupgående reflektion ska jag nu gå vidare till mer vardagliga saker, jag ska steka blodpudding (helt klart underskattat), jag ska städa lite, packa garnpaket som jag ska skicka iväg samt handla lite, ska förbereda för torsdagens stora event då det vankas (jul)pyssel i vardagsrummet här!

måndag 22 oktober 2012

Länk

Jag har just skrivit ett litet inlägg i min julblogg och eftersom jag inte är i form för att skriva ett till här, så får ni helt enkelt hålla till godo med det.

torsdag 18 oktober 2012

603:e inlägget

Igår klippte jag mitt hår, eller, snarare var det min vän som klippte det. Jag hade ju en ambition att låta det växa och bli långt men nja, det föll liksom nu när det hade kommit till axlarna. Mitt hår är dessutom en ganska sorglig historia på det sättet att jag har så mycket av det (det i sig är inte dåligt i och för sig) att det liksom bara blir hängande, rakt ner. Ska jag försöka slänga upp det med hårnålar så räcker det inte så länge utan det ramlar ganska snabbt ner igen. Det kan funka, men då måste jag ha låtit bli att tvätta det en halv vecka eller något, då lägger det sig rätt och ligger också kvar där även när jag tar bort nålarna. Tyvärr känner jag väl mig kanske inte riktigt så fräsch som jag skulle önska då. However, jag har nu en ny och väldigt bra frisyr! Jag kan vara (är) ful som stryk i övrigt, men, jag har i alla fall en riktigt snygg frisyr! Den passar dessutom perfekt till mina nya glajjer. Det jag vill komma till med hela det här förarbetet är detta:

Jag sitter just nu och väntar på att tiden ska gå så att jag kan få tvätta ur färgen ur mitt hår så att jag kompeltterar frisyren med snygg, röd, färg. Jag tänkte försöka skrapa fram kulturtönten Åsa igen, jag minns henne som ganska så trevlig. T.ex. tänker jag att jag nog ska ha min stickade väst (med stor säkerhetsnål) i morgon på syfestivalen, egentligen borde jag ha en brun manchesterkjol till det men jag äger ingen sådan i nuläget (men jag hade en som var så fin, så fin), ett par jeans och min röda väska. En lite palestinasjalsinspirerad sjal ska jag också slänga på mig - om jag hittar den, annars har jag en orange batikfärgad. Back to the basics alltså. Vi får se hur det går (om det går).

söndag 14 oktober 2012

urk.

Usch. Idag är det en sån där jobbig dag när jag knappt orkar lyfta huvudet - eller, jag sitter ju i soffan, men att ta sig runt för att städa och fejja, som jag hade tänkt ter sig ganska omöjligt just nu. Jag försöker muntra upp mig lite med att lyssna på nostalgimusik från 90-talet, det går sådär så jag tror jag ska gå vidare till youtube och kolla in den gamla godingen - också den från 90-talet - Rederiet. Där har vi riktig tv-underhållning om ni frågar mig.. (jag tror jag har skrivit det tidigare).

torsdag 11 oktober 2012

Jorden ska gå under nu igen

Den 21 december är det dags! Jag och Peter kollade på programmet Kobra som handlade om just undergången, vårt intresse och förberedande inför denna händelse. Det jag funderar mycket över och som jag tycker är lite märkligt är följande: varför har man packat små överlevnadspaket och lagt ut i skogarna och längs vägar? Varför har man packat hela källaren eller sitt byggda, underjordiska hem med diverse förnödenheter som stormkök, konserver, vatten och mjöl? Allt sånt där kan väl förvisso vara bra att ha om jorden skulle drabbas av en komet eller kärnkraftsolycka en masse, men, jag föreställer mig att ingenting blir kvar om man nu tänker att jorden ska gå under, det finns inte någon mening med de gömda konserverna eftersom de försvinner precis lika mycket som resten av jorden gör. Varför skulle tio personer överleva och var skulle de ta sig? Om vi utgår ifrån att jorden skapades vid/av the Big Bang så tycker åtminstone jag att det mest troliga är att jorden går under på samma sätt, det vill säga, med en stor smäll. Over and out. Jag är ju förstås inte en expert på området, och jag kan ju mycket väl ha fel, men funderar över just det här gör jag ju. Nu har ju i och för sig jordens undergång flyttats framåt ganska många omgångar så det finns ju en (stor?) möjlighet att vi trots allt kommer att fira julafton som vanligt, och om inte, well - då tror jag inte vi bryr oss så mycket om det.

onsdag 10 oktober 2012

Tiden går, tiden går

..och i morgon är det en av de viktigaste dagarna på året: dagen då nobelpriset i litteratur offentliggörs! Här kan ni läsa lite om hur det går till. Jag har ingen gissning, det brukar jag sällan ha, men jag tycker det är lika spännande för det. Jag hoppas på en kvinna, men jag vet inte vem. Peter tror inte att Joyce Carol Oates får det, så då tror jag inte heller det - han är lite som min pendel i den frågan för han kan mycket mer om litteratur än vad jag kan.

Idag försökte jag mig på att läsa om nobelpriset i fysik. Efter att ha börjat slava under tv-serien "The big bang theory" så har jag börjat förstå storheten med nobelpriset. (På något sätt har det känts så internt och självklart att jag nog aldrig förstått att det är så stort som det är, att det till och med finns med i en sitcom säger ju allt). Jag trodde ju på Higgs partikeln som ju är någonting väldigt bra (som sagt, humanist ut i fingerspetsarna) men nu blev det för partikelkontroll istället. Det verkade rätt coolt, det jag läste, men jag fattade ju inte ett dugg av hur det gick till trots att det fanns bilder och allt. Fysik är inte min grej - men det vore kul att veta mer så jag kanske får låna någon bok på biblioteket, fysik för lågstadiet är nog en bra början skulle jag tro.


tisdag 9 oktober 2012

Ytterligare kli

I natt - IGEN! Jag tror jag blir galen!! Förvisso inte lika illa som sist, nu var det "bara" nedre delen av armen. Nu kunde jag i och för sig härleda det till att jag satt och virkade med ullgarn och garnet löpte över min högra hand. MÅSTE komma ihåg att alltid ha långärmat på mig när jag använder ullgarn. Oavsett mängd tydligen. Jag får väl skylla mig själv antar jag. Men ändå. Det är j-igt störande. Förra veckan minskade vi på antidepp-dosen för att se om det hörde ihop med klådan, jag vet inte om det är det eller inte, men jag tror definitivt inte att det var bra att sänka dosen, jag är jättemycket tröttare, orken tappar jag bort litegrann, det går lite upp och ner, idag är det bättre än igår t.ex. (trots kliet). Vi får väl se vad som blir.

Jag har också, idag, premiärköpt höstens första julmagasin! Nu är det nog minst en varje vecka framöver, tror jag, vilket jag tycker är roligt! Min julkortsverkstad har ju pågått ett tag, men inspiration kan man aldrig få för lite av. Jag (har) tjuvkollat lite i de från förra året redan - eftersom jag mådde så dåligt då så räknar jag det som att jag inte alls har bläddrat i dom, så jag har lite extra många i år! Och när vi nu är inne på ämnet så vill jag såklart flagga lite för min julblogg som du kan hitta här!

torsdag 4 oktober 2012

Ullaredsbesök

Jojo. Ho' ha varit i Ullared. Var tredje år har jag räknat ut att jag varit där typ. Och Bräckboden är borta! Det var ju halva grejen.. Hursomhelst, det var inte alls så mycket folk, eller, det var inte så mycket folk som det varit tidigare när jag varit där. Tydligen ganska väl inprickat mellan löningar och bidrag, jag blev inte påkörd på hälarna en enda gång! (Fast jag råkade faktiskt köra på en tjej - bad om ursäkt jättemycket dock). Det var ändå såpass mycket att jag inte orkade vara så avancerad i mitt sökande efter prylar, jag hittade en del av det jag skulle ha, när jag kom ut kom jag på flera saker som jag borde ha köpt men orkade inte gå in ett nytt varv, istället tog jag en vända på området och lyckades hitta tre böcker i bokaffären som finns där (som för övrigt måste ha något av Sveriges (världens) mest otrevliga personal någonsin, de beter sig som att man stör) samt en tomte i storlek en halvmeter som heter Sune (enligt skylten), just nu står han i vardagsrummet men så småningom ska han väl få plats någonstans utomhus tänkte jag, på trappan antagligen.

All in all: jag hittade inga gardiner men väl lite annat. Jag är nöjd och antagligen världens tröttaste, jag tror inte jag blir uppe så länge till, klockan åtta är väl tillåten läggdagstid? Tyvärr går det ut över min Pilatesträning, men jag orkar verkligen inte. Jag måste ju leva också, det är ju fördelaktigt har jag hört.

måndag 1 oktober 2012

Störiga saker:

- när man ska ha sin stora stämpelkloss för att kunna stämpla och den visar sig ha försvunnit någonstans på skrivbordet, trots att jag vet att den var där igår (eftersom jag använde den)! Och jag vet verkligen inte var någonstans på skrivbordet den har gömt sig nu, det är liksom platt överallt så, ja, den har väl rymt..

- människors fördomsfullhet. På facebook lär man sig saker om sina vänner som inte är särskilt sympatiska (vilket antagligen gäller även omvänt). Idag handlar det om några "likes" av vad någon skrivit om att "muslimer" vill att det ska finnas böneutropare i Sverige vilket ju kommer att göra att vi störs konstant. Den som reagerat hade givetvis inte skrivit exakt som det förhöll sig (och som jag läste i DN senare) utan givetvis handlade det om ALLA muslimer, om att de bara kräver och kräver och kräver, att religionsfrihet inte betyder att alla har rätt att utöva sin religion hur de vill bara för att de bor i Sverige (?). Den som tolkat beskrev ju, i vanlig ordning när det handlar om muslimer, att vi snart är överfallna av islam och sharia-lagarna är nästa steg. Ni vet hur det brukar se ut. Hur såg då nyheten ut ifrån början? Jo, det var en församling i Fittja som hade ansökt om att få ha en böneutropare, alternativ 1/ en gång varje fredag, alternativ 2/ första fredagen i månaden eller alternativ 3/ två gånger om året.

Man kan inte låta bli att undra - vad hände på vägen från den första informationen? Vi snackar ju verkligen en höna av en fjäder. Och jag har väldigt svårt för meningar som just den här "vi har religionsfrihet men det betyder inte att alla har rätt att utöva sin religion som de gör i hemlandet".  Håhåjaja..

fredag 28 september 2012

Än är veckan inte slut...

..tyvärr. Igår kompletterade jag mitt hysteriska kliande med att stå på näsan mitt på ett övergångsställe här i stan. Sådär kul, dels för att man känner sig sådär typiskt generad och dels för att man - även om man inte gör sig illa - blir lite chockad. Idag är jag lite sådär stel, men, det kommer ju att gå över. Förhoppningsvis kommer helgen att passera utan vidare missöden och en ny vecka utan missöden tar sin början (eller tja, jag ska ju till Ullared så det lär väl bli både en och två skador till följd av kundvagnskriget). Ändå hoppas jag också att mina blogginlägg blir lite roligare nästa vecka, inte så mycket dåligheter utan mer kanelbulledags-glädje!

tisdag 25 september 2012

Klikliklikli!

Tidigare har jag sagt att tandvärk är det absolut värsta som kan drabba en människa. Det tycker jag fortfarande, men, jag vill nu göra ett tillägg som ligger på samma plats: KLIANDE. I natt har jag kliat min högra arm till förbannelse och inte ens det hjälpte. Jag testade att kyla med vatten, tvätta och skölja, allergitablett, Atarax som ska hjälpa mot exempelvis nässelutslag (men som jag har som ångestdämpande - bara det är en intressant kombination av meduciner), alsolsprit, alsolgel men ingenting - INGENTING - hjälpte, det bara fortsatte klia. Mer och mer. Och sen ännu mer. Och lite till. Jag började klia med fingrarna, som man brukar, då blev det såklart värre, för det blir ju det om man fortsätter klia men det gick inte att låta bli, sen plockade jag fram en hårborste med hårda piggar. Det fungerade ganska bra, förutom att man var tvungen att ligga still i mörkret för att kunna klia, alltså gick jag upp och ner i köket. Jag satte mig och käkade mackor för att ha något annat att göra, koncentrera mig något annat (vilket jag testat tidigare också kom jag på nu, försökte räkna får och koncentrera mig på en kroppsdel i taget samtidigt som jag andades djupt). Till slut tog jag en av mina nålar som jag har till att ta blodsockerprover med och rispade upp hela armen, jag vet ju att när jag har myggbett så slutar det inte förrän jag kliat hål på bettet och jag var, verkligen, helt desperat! Hade någon erbjudit sig att såga av armen med slö fogsvans, utan bedövning, så hade jag lätt gjort det - förstår ni?? Fruktansvärt!

Anledningen till hela detta spektakel har jag och min vän H lyckats diagnostisera under eftermiddagen: igår var jag iväg på "skolresa" till Gränna med folkhögskolan och eftersom jag inte har någon höstjacka så hade jag en kofta av ull istället (och bara armar under) - antagligen har det då blivit varmt när vi var i solen. Man kan ju tycka att det borde drabbat båda armarna, men det är jag inte särskilt ledsen över att det inte gjorde kan jag säga, då hade jag avlidit på fläcken. Gissningsvis har jag ju någon form av kontaktallergi, eller, jag vet ju att jag är allergisk mot nickel och myggbett och när vi diskuterade idag så kom vi fram till att det var kärnan, roten, urmodern till problemet. Så idag har jag varit iväg och köpt Aloe Vera-gel, parfymfritt schampo och dito tvål samt en fetare hudkräm och hydrokortisonsalva. Nu kliar det förvisso inte längre, som tur är, men jag tänker försöka undvika samma scenario så långt det är möjligt i fortsättningen (som med tänder t.ex: man drar ut eller lagar)! Ej heller kommer jag ägna mig åt virkning/stickning av annat än saker som kräver annat än bomullsgarn. Dessutom, givetvis, enbart tunna bommulsplagg.









Ps. Gränna var mysigt, mycket fascinerad av berättelsen om polarforskaren Andrée. Jag köpte dessutom ett mycket gott Polkagris-te. Funkar bra att drickas kallt också!

torsdag 20 september 2012

el fotografo

Jag ska få ha en fotoutställning!!!! På folkhögskolan från 15 november - 15 december! Så nu behöver jag komma på ett namn tills på måndag. Enkelt. Måste ju först och främst kolla vad jag har för bilder.. El fotografo kanske inte är så dumt? En annan kille som går samma kurs som jag ska ha en nu först och sen alltså jag, det är ju jättebra för då kan han hjälpa mig litegrann när det gäller hur han lägger upp det och så vidare.

Tema resor? Eller allmänt? Eller natur (fast killen skulle ha natur och årstider så jag ska ju inte sno det temat kanske..)?

tisdag 18 september 2012

Tips!

Om du är sugen på lite inredningsdetaljer ska du direkt surfa vidare HIT! De fyller år idag och födelsedagar ska alltid firas! Dessutom är det min vän och hennes mamma som står för det hela :-)

måndag 17 september 2012

One of those days

Jag hade bra med planer, tänkte att jag skulle gå en liten promenad, fixa med disken och sådär. Lite huslig liksom. Peter sa igår att jag bara skulle göra det jag orkade - han tyckte att jag såg lite trött ut. Jag tänkte att det skulle bli bättre idag, men tydligen inte. Så jag läser lite bloggar och överallt (det här är egentligen inte sant, det vet jag, och ingen bör överhuvudtaget ta åt sig för ni ska blogga precis om det ni vill!!) handlar det om vikt, nedgång - uppgång och om träning - springa, hoppa och dansa. Jag har ju genomgått en behandling för ätstörningar så mitt beteende är (som tur är) borta, men, tankarna är ju där ändå. Allting bara snurrar kring alla dessa saker, den ständiga tanken/illusionen "om jag bara vore smal så skulle allting ordna sig, alla skulle tycka att jag var en bra människa, jag skulle inte vara så ful och alla skulle inte titta på mig med förakt i blicken". Helt ologiskt - jag vet ju det. Min behandlare från den tiden frågade ofta om saker och ting var rimliga. "Åsa. Är det rimligt att dina vänner inte tycker om dig för att du äter?" Nej. Såklart inte. Ändå är det svårt. Och det gör så ont.

Men. Jag skriver ner det här och nu. Jag låter er som läser se en del av det som är trasigt i mig, det är ett stort steg för mig ska jag säga - det är sällan jag säger att någonting är fel. Jag är liksom rädd att den jag pratar med ska tro att de har gjort något fel för det är det ju inte och jag vill inte att någon ska tycka synd om mig. Jag vill heller inte att någon ska säga "men det ordnar sig, det kommer att bli bra" även om jag förstår och vet att jag förmodligen skulle säga något liknande. För ingen kan veta det.

lördag 15 september 2012

Lördagsröra

Idag är det lördag. Lördagen är den dag då man ska göra viktiga saker som man inte hinner med i veckan, så därför har jag idag: gått en långpromenad med Peter, plockat av tomaterna (jag tror att det kommer att bli frost på morgonen inom en inte alltför avlägsen framtid) och lagt plantorna i komposten samt klippt gräset. Nu ska jag skriva det här inlägget och sen funderar jag på två saker: ska jag plocka i ordning här på skrivbordet och sen göra kort eller ska jag göra kort först och sen plocka i ordning? Sug på den! Det är lite som pest eller kolera, fast i roliga(re) former, åtminstone själva korttillverkandet. Jag sorterade alla pappersark igår, slängde en del - en liten del - slängde en del i en hög som jag ska dela ut till de som vill ha - det är ju olika papper och bitar osv. Resten sparade jag och la tillbaka i min behållare (vad ska man kalla det??). Jag trodde att jag skulle lyckas stänga den efter utrensningen men det visade sig vara en alltför stor förhoppning. Så om jag nu gör lite kort så kanske jag kan stänga den snart - och då kanske jag får ännu bättre förutsättningar för en bra organisation av alltihop. Får se om jag blir klokare av det här babblandet..

En efterlysning: är det någon som har en sån däringa söt lite versrad ur en sång, en som passar för ett barn men utan att vara för sockersöt utan kan funka även när barnet blir lite äldre? Storasystern har en tavla med "Isn't she lovely, made from love" så, tja, något i den stilen? Give it to me!!

tisdag 11 september 2012

Finaste

Jag har världens sötaste små kissar! Jag tänkte att jag skull fota dem lite snitsigt med paddan, men, inte mycket till bilder där inte - lite besviken blev jag faktiskt. Ni får föreställa er två pälsbollar som ligger i soffan och snusar, Elsa ligger med svansen över ögonen och Flisan ligger utsträckt i någon slags ställning som liknar ett spegelvänt Italien. Söta så in i bomben!

Igår yogade jag, en dåliga dag som start blev än värre i yogaställning. Jag försökte fokusera men det enda fokuset jag hade var "duärfulduäräckligduärettfettosominteharrättattvarahärdubordeskämmasförattduärsåfulförattduensfinnsallaskrattaråtdigochtyckerduärheltmisslyckad". Och så vidare. Att andas ut stress och måsten för att andas in snälla och goda tankar var ju bara att glömma - jag försökte verkligen, verkligen, verkligen!!! Det enda som kom var "du har inget att vara glad över, du är helt värdelös, ful och äcklig". Men det kanske blir bättre i slutändan. Typ. Eller nåt. Ska försöka göra något roligt idag eller i alla fall något jag inte får så mycket ångest av; kolla på SATC, måla naglarna och kanske sortera scrappapper. Läsa och virka också, när nagellacket torkat (jag försökte igår men med för kort torktid så naglarna ser ju ut som snor), om jag har lust.

lördag 8 september 2012

Doobidobidooobidobidooooo. Eller nåt.

Det går sådär med min försäljning, men, tre plagg och ett fjärde bokat. Jag har sänkt priserna och hoppas på att "di snåla smålänningarna" hostar upp lite cash. (Eller, egentligen så är det väl inte så att jag är så särskilt stort behov av dessa små slantar, men det är ju roligt att bli av med lite så att man får lite återvinning. Second hand är ju naturligtvis där de kommer att hamna om de inte blir sålda). Eftersom jag fått mersmak så har jag slängt upp ytterligare några sjalar och stämplar på olika loppisar på fejsbok, vi får väl se.

Jag var på Pilatesen i torsdags, jag är glad att jag gick för det var verkligen bra tycker jag. Efter all den Yoga och Pilates som jag kommer njuta av under det närmaste året kommer att ge mig en så smidig kropp att ni aldrig sett bättre! Är fortfarande lite inne på det där springandet - alla verkar ju göra det, det ser man ju på fejsboken, alla är så bra på det också och då vill jag också bli sådär bra. En del kör ju på Göteborgsvarv och annat - rimligen borde jag ju lyckas få till fem kilometer om jag springer regelbundet under ett år? Om jag börjar med lite intervallträning i sådär lagom dos "gå snabbt i fem minuter, jogga/spring i en minut (eller kanske bara en halv), gå snabbt i fem minuter, spring en minut, gå snabbt i 7 minuter, spring en halv minut och avsluta med att gå snabbt till spåret är slut". Omöjligt kan det ju inte vara - och promenerar/snabbgår gör jag ju åtminstone ibland. Gymnastikföreningen har ju flera pass i veckan och om jag lyckas anstränga mig med lite springande så kan jag kanske lyckas hänga med på åtminstone ett medelpass i veckan när det blir vinter? (Ett av mina boendestöd går på intensivpasset och hon tycker det är skitjobbigt, hon sprang tjejmilen så hon är rätt styv på att springa, så då känns medel mer rimligt (om ens det, kanske baspasset)).

Ja. Det var väl det för nu. Plus att jag köpt en egen yogamatta också, en rosa, man får dessutom en plansch med ställningarna så jag tänker att jag kommer att kunna fixa en egen yogastudio i källaren så småningom. Kanske kan jag starta en egen grupp så småningom, i källaren just...

söndag 2 september 2012

De ä bar å åk

..det måste ju vara en av de bästa sport-låtar som gjorts?! Eller så är det jag som är en råtönt. Det känns så himla nostalgiskt, liksom mer, jag vet inte - personligt. Det är liksom ingen galen artist (typ Markoolio eller E-type) utan de rejäla grabbarna (och tjejerna) som inte nödvändigtvis kan ta en ton men de gör det ändå, för det är så det är. Ska vara. Typ.

Det jag egentligen skulle skriva var dock att jag gjorde bullar igår. Till slut. Riktigt goda bullar, jag skulle lätt kunna äta upp allihop om jag fick. Rent krasst så är det klart att jag kan göra det, jag är ju vuxen och som vuxen får man göra som man vill - men ändå, äta 40 bullar i ett svep känns väl, sådär. Ont i magen kan man få. Och några behöver jag senare i veckan om mina flickor kommer hem och ska sticka hos mig. Man får prioritera, även det en del av vuxenheten, inte lika rolig dock.

För att fortsätta på det mer husliga temat så städade jag (och Peter) idag. Jag tog hand om tvätten och rensade samtidigt ur min garderob. Tre mastiga högar blev det - utöver det som fick komma tillbaka in i garderoben. Det är galet vad kläder man har, som bara blir liggande liksom, kläder som man inte använder, kläder som en gång var vita men nu är mer solkigt grå/bruna eller med stora fläckar. Samt alla kläder man sparat "för att". Varje gång vi flyttat har jag tänkt att jag ska vara duktigare på det där men, såklart, det händer inte. En hög gick alltså i soporna, en ska jag lämna till second hand och en ska jag försöka kränga på "Tranås vilda loppis" på fejjan (jorå, modern är jag). Går inte det så hamnar det också i second hand-högen. Vore schysst att casha in lite riktiga pengar som jag kan ha när jag åker till Adelövs marknad på torsdag, då behöver jag inte ta ut pengar för att köpa mina kokosbollar och mitt tunnbröd. (Adelövs marknad är för övrigt årets happening här. Förra veckan på skapandet var det liksom 'the conversation' so to speak. Förr om åren fick man tydligen t.o.m ledigt från skolan för att bevista detta event. Alla är egentligen bara ute efter en sak - kokosbollarna nämligen. Det är inte några speciella kokosbollar, det är sådana som väl säljs på de flesta marknader, tre lådor för 100-120 pix typ, men det är det man ska dit och köpa om man är Tranåsbo - och eftersom jag nu är en sådan så är det vad jag ska göra på torsdag, oavsett om jag får hämta pengarna själv eller kan använda de som jag eventuellt kan få in på att sälja kläderna).

lördag 1 september 2012

Bullbak

Jag drömde inatt om att jag bakade bullar - sen vaknade jag och tänkte "nu jädrar ska jag baka bullar" och drömde mig bort till eftermiddagens varma, nybakade bullar med mjölk. Krasch sa det sen. Vi hade ingen jäst!! Snacka om antiklimax.. Istället gick jag ut i trädgården och rensade lite, tillsammans med maken, det var mysigt - solen sken och det var varmt. Fint blev det också, helt plötsligt fanns det jord under växtligheten. Det finns massor av tomater, tyvärr gröna sådana - det behövs lite mer sol för att de ska ta sig lite bättre, bättre bränna liksom (och en del behöver få lite mer kött på benen). Jag är glad över att jag äntligen har lyckats med mina plantor, det är ju lite synd bara att det inte varit en bra sommar. Förra sommaren hade jag ju en del plantor men sen skulle min pappa ansvara för att de skulle må bra medan vi var i New York i tre veckor (plus lite extra tid i Etuna, så en månad ungefär) vilket varv en ren förlustaffär i tomater räknat. Jag är ytterst glad och tacksam över att min nyfunna vän Heléne flyttar in till stan idag, på lagom avstånd också, så att hon kan ta hand om dem när vi åker långväga nästa gång (eller egentligen behöver det väl inte bli så långt, en vecka räcker ju för att de ska bli törstiga om det bara är sol) - jag litar på att hon klarar biffen.

Ikväll är det Winnerbäck i Linköping. Det är den absolut bästa platsen att gå på hans konserter, fantastisk stämning! Så därför har jag struntat i att köpa biljetter/inte ens tänkt på att jag kunde göra det. Antagligen beror det på hjärnsläpp.. Som tur är har jag ju åtminstone spotify. Bättre än inget.

...och kanske kan jag få en hög med bullar också...

tisdag 28 augusti 2012

90-talet.se - eller vem fan komponerade modemljudet? del 1


Jag har nu läst klart denna bok - den uppmärksamma kanske noterar att jag inte gett boken något betyg. Det är för att det är svårt att ge en sån här bok ett betyg - tycker i alla fall jag. Välskriven är den ju inte, men, å andra sidan är igenkänningsfaktorn och allt vad det innebär betydligt större och det är väl det som är själva tanken med just den här boken. Boken riktar sig till 80-talister och eftersom jag är född 1979 så räknar jag väl mig som en sådan även om jag, vill jag inflika, även hade en ganska god behållning av Filip och Fredriksbok "Två nötcreme och en moviebox" som är mer inriktad på 80-talet. Hursomhelst, jag tänkte delge er lite godbitar ur boken, godbitar som jag själv känner igen/sätter igång 90-tals nostalgin. Läs den gärna med lite ljuv bakgrundsmusik i form av ett blandband som du kan rota fram ur dina minnesgömmor, du borde ha någon typ av bandspelare i din ägo, även om du är modern. Lite tycker jag att filmtiteln "Back to the future" kan vara introt till nästa del för var det något som fick oss att se en föraning om framtiden, så var det 90-talet. 

"(...) i skuggan av våra lågstadiediscon startade Bert och Ian alltså ett parti. Deras politiska idé gick i huvudsak ut på att det skulle bli lite mer drag under galoscherna. Det var ett parti för "verklighetens folk" som hade "sunt förnuft". De såg sig inte som ett missnöjesparti, utan som ett nöjesparti. Det skulle bli roligare att leva i Sverige. Billigare drinkar på krogen och lägre priser i matvarunbutikerna. Dessutom skulle ensamheten avskaffas". 

Jag minns både Ian och Bert och det lilla gula ansiktet som var partisymbolen, däremot fattade jag väl inte riktigt själva grejen, jag var inte så jättegammal och verkligen inte intresserad av politik på något sätt. Att Ian sen blev rådgivare åt SD känns väl inte som en orimlig tanke när jag nu i efterhand läser och ser på det hela. 

"Försiktigt tryckte man in on-knappen. Man satt som på nålar. Efter att Windows 95 äntligen laddat färdigt öppnades närverksanslutningen och ringde upp. 
Ett klick. Sedan bröt helvetet ut.
didådådådådidi.
eeeeeeeeeeeeeeeeiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiikkkkkrsrrrrrrrrrrrrrrrrrreeeeeeeeeåieeeeåieeeåeeeerrrrkkkkrrrrrrrsssssssssssssiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiåååååååååååeeeeeeeeiiiiiiiiååååååååiiiiiiiiååååååååååååååååiiiiiiiiiiiirrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr osv."

Jag var tydligen inte ensam om att försöka dölja det där ljudet när jag satte igång datorn och skulle surfa (chatta) på kvällarna - en helt omöjlig sak att försöka dölja dock, kudden som man (eller jag) använde för ändamålet hjälpte inte ens lite. Mamma brukade kommentera det hela genom att tala om att telefonräkningen gick upp rätt mycket när jag och min bror var hemma på lov osv. så oavsett om vi fick tyst på det eller ej - kostnaden avslöjade oss i slutändan. "Dagens ungdomar hade med våra internetförutsättningar på 90-talet inte ens kopplat upp sig på nätet. För oss var det dock magiskt".

1997 kom, helt följdriktigt, programformen dokusåpa, som varken krävde fullständiga betyg eller någon som helst arbetslivserfarenhet. (...) Det nya programformatet var byggt på underhållning, men bakom scoutlekar och utröstningar på ön Tengah fanns en allvarlig underton. Att bli känd, det var på allvar."

Minns ju första säsongen av Robinson. Såklart. Martin Melin som väl vann, skulle köpa en fin bil till sig och sin fru, de skulle producera barn, allt var så vackert och gulligt. Sen ångrade han sig, kändisskapet har ju sina nackdelar, och nu tror jag han är gift med Camilla Läckberg. Hursomhelst var det fantastiskt att de befann sig på en ö som ingen, läs i n g e n, någonsin hade satt sin fot på före detta programs intåg (hur man nu kunde veta det).. 

"(...)Windows 95, lärde oss att byta bakgrundsbild och började ge näring åt våra mediadrömmar genom att använda alla, precis alla, effekter i nya Office-paketet. Till ett skolarbete om Estonia använde vi skevande 3D-rubriker i regnbågsfärger med stenstruktur och självklara typsnittet Comic Sans, alternativt Impact".

För en som skrivit sina uppsatser med penna - bläck endast efter att man skrivit en "kladd" med blyerts så var ju detta givetvis riktigt, riktigt stort. Det måste ha varit jobbigt att som lärare behöva läsa alla dessa olika stilar man använde till uppsatserna i gymnasiet (då hade datorerna gjort sitt intåg på riktigt för då skrev man ganska mycket "på datan"). Personligen har jag fortfarande svårt att skriva någonting direkt på datorn, jag vill gärna skriva allting på papper först - med blyerts - innan det verkliga alstret blir till, mina uppsatser på universitetet skrev jag till exempel på det viset. Visst, jag kan se att det finns en poäng med att skriva det direkt i något bra program, men, det är inte samma sak (men så läste jag historia och arkeologi också, vår kursansvarige i arkeologin gillade inte att man skickade mail eller ens ringde (men det var ändå mer okej), det bästa var att komma dit och knacka på dörren, notera att detta var sådär 2004 och de första usb-minnena hade gjort entré. 

MacGyver var en stor kille och han ägnas ett helt eget kapitel i boken och detta måste jag såklart ge smakprov på:

" - En kille med hockeyfrilla och fällkniv desarmerade vår verklighetsuppfattning. Han hatade vapen och han varken drack eller rökte. MacGyver var en trickfilmad pseudopacifistmed alldeles för högt skurna jeans, som aldrig använde mer våld än vad nöden krävde. En inspirerande och ofarlig förebild tyckte våra föräldrar (...).

(---)

MacGyvers CV:

- Har desarmerat en bomb med ett gem.
- Kan upptäcka laserstrålar med cigarettrök.
- Kan förvirra en trafiksignal med en bit av mitt VISA-kort.
- Kan laga ett hål i en luftballong med en karta och gaffatejp.
- Kan tillverka en harpun av ett teleskop, några godisbitar, lite vatten och mina kläder.
- Har byggt en likkista som kan förvandlas till en Jetski.
- Har använt en spegel för att distrahera en helikopterpilot.
- En gång kastade jag in en behållare med syre i en ond killes Jeep.
- Kan tillverka bambu-bazookas som man skjuter lera med.
- Har använt en nål för att desarmera en landmina.
- Har fejkat blodfläckar med rödvin och ketchup.
- Har utvunnit vatten från olja med ett metallrör.
- Har tillverkat en varmluftsballong av ett skjul, ett tält och gasbehållare.
- Har skjutit vinäger och peppar genom ett teleskop.
- Har smitit från polisen en gång genom att hänga under en lastbil.
- Har tillverkat en hjärtdefibrillator av ett par stearinljus och en elkontakt."

Kort sagt: det MacGyver inte kunde göra, det behövdes helt enkelt inte göras.. :-)



Kommer hösten nu? Det var bara tio grader när jag kollade på termometern vid halv tio-tiden nu på morgonen. Mitt boendestöd som kom sen berättade att det bara varit två (2) grader i Horn som ligger utanför Kisa (= inte så långt härifrån). Jag bara undrar: ska inte mina tomater bli färdiga? Bara för att jag nu lyckats få till en ganska munter samling? Visserligen gjorde jag det första julkortet igår (framförhållning) men det betyder ju inte att jag känner att det vore trevligt med höst och frost och nästan snö just nu!! Herrejösses.

Jag har testat att färglägga med akvarellpennor (och vatten då), jag tycker resultatet varierar lite, men, det blir klart bättre än med pennor..

Igår premiär-yogade jag. Tranås gymnastikförenings grupp i Bas-yoga. Det var inte riktigt som när jag yogade förra gången, inte samma ledare (även om hon var med på själva passet faktiskt), så det var lite ovana rörelser så jag blev lite förvirrad för det var en solhälsning som inte alls var den solhälsning jag lärt mig, jätteförvirrande, men jag tror jag ska köra med den jag kan bättre nästa gång. Spelar nog ingen roll, det viktiga är ju att man gör den. Helt klart är i alla fall att jag är riktigt, riktigt otränad, stel som en pinne utom i vissa positioner - helt märkligt. För det mesta är jag väldigt ovig, men sen helt plötsligt så lyckas jag få till en riktigt vig position, i första hand gäller det benen, men samtidigt kan en annan fotparad gå helt åt fanders. Det värsta är att jag får sån vansinnig kramp i fötterna vid exempelvis krigarställningen, jag vet att det är för att jag spänner mig och jag försöker slappna av men det är ju inte helt lätt, ska nog köra något pass här hemma någon gång i veckan så kanske det blir lite bättre. Hursomhelst så verkar det som att gruppträning är min melodi, lättare att motivera sig, även om det igår var knökfullt i den lilla gympasalen (som doftade nostalgi i form av tjockmadrasser och såna där grejer som man hoppade över - vad heter dom?? - ribbstolar och så vidare) så jag fick en killes strumpor i näsan. Jag gissar att det går över när det inte är gratis längre - vid jul lär vi ju vara betydligt färre.. 

Jag kapade också mina ringar igår - blir ju heltomt! Man ser dock att behovet av att förstora ringarna är rätt stort. Jag lyckades, på något sätt, få en riktigt bra bild av detta faktum med mobilkameran (och instagram) såg jag idag:

Ibland får man till det minsann..

lördag 25 augusti 2012

Glasögonormen


Jag gillar dem verkligen! Det är ju fortfarande lite ovant såklart, men gud vad jag tycker att de är snygga!! Nu när jag ändå är inne i förändringens tid så ska jag nästa vecka kapa mina ringar, förlovnings- och vigselringarna. Inte för att vi ska skiljas eller något, men, eftersom jag inte har smala och fina fingrar utan mer prinskorvar nuförtiden så finns ett visst - ett visst - behov att byta storlek. Peter skrämde upp mig igår när han sa att jag kunde få kapa hela fingret så jag låg och tänkte på det hela natten, men, det var ingen fara sa de hos guldsmeden, dock var inte sågarmannen där idag så jag måste alltså vänta tills på måndag. Egentligen vet jag inte varför jag inte gjort det tidigare men man tänker ju, som med kläder, att man snart ska komma i dem igen. Skulle det ske någon gång så är jag inte den som är den, men, tills dess ska man väl vara realist kanske. (Fast jag ska säga att mitt självförtroende faktiskt ökade lite i och med dessa nya ögon, kanske för att jag tänker att jag ser lite mer ut som den akademiker jag ju är).

På måndag ska jag börja med ny yoga också! Vilken fantastisk dag det kommer att bli... 

Tävling!

Nu var det verkligen länge sen jag var med i en tävling och lämpligt nog fick jag ett meddelande på ansiktsboken om en - självklart tänkte jag vinna den.

HÄR kan du också tävla om du vill.

fredag 24 augusti 2012

Inspiration sökes. Nu.

Okej. Give me some inspiration people!! Kan inte komma på någonting som jag vill göra just nu, alltså, jag vet att jag vill sticka men jag vet inte vad!!!! Frustrerad blir man faktiskt. Så. Give it to me!

Ny reseidé har kommit också, såklart, Brasilien (eller Mexico eller Argentina). Plus New York givetvis. Två-i-ett. Som tur är kan vi stöta och blöta våra idéer i ungefär ett år till, innan vi ska försöka få tag i de billigaste och bästa biljetterna, men ett år går fort. Fortare än vad man tror. Hawaii? Kanske lite roligt? Måste kolla upp det..

Mina glasögon har kommit hem nu, de är riktigt bra. Ska vänja mig bara, har bara kollat på tv med dem so far, knappt det, men inte under någon promenad vilket kanske är den största prövningen. Review och bild kommer, förhoppningsvis, inom en inte alltför avlägsen framtid...

måndag 20 augusti 2012

Glasögon

Idag har jag kommit tillrätta med glasögon-problemet. Jag har hittat ett par. Det tog lite tid men till slut blev det de som Peter skrattade åt första gången jag tog på mig dem.. De är väldigt annorlunda jämfört med de jag har nu, framförallt är de större och det är plastbågar. Man skulle kunna säga att de är som fyrkanter. Har försökt hitta en bild på dem men icke - så ni får se när de kommer hem!

fredag 17 augusti 2012

Glasögon och pytonormar

Igår var jag hos optikern. Det var ganska roligt men jag förvånades över att jag såg så dåligt som jag gjorde. Jag ser ändå bra, så mina glas har inte varit så starka men nu behöver jag dubbelt så starka glas (vilket inte var så mycket ändå, sa optikern, eftersom jag inte hade så starka förut, men procentmässigt blev det ju, tja, 100% så det lät ju mycket). Nu ska jag alltså köpa nya glasögon, nya bågar. Jag har lånat hem fem par och givetvis är det de jag gillar allra bäst som är de dyraste, men det är ju inte så konstigt, det är ju så det fungerar. Fördelen med billigare bågar är ju att man kan byta dem lite oftare om man vill, för man har inte lagt så mycket pengar på dem medan man ju gärna vill ha ett par dyrare ett ganska bra tag just för att de kostar en del. Så nu ska jag surfa runt på nätet och se om jag hittar några som är billigare men som ändå har allt som mina favoriter har.. (as if).

Jag har också haft ett snabb-besök av min syster - mycket trevligt. Tyvärr kom hon ju när jag just är som tröttast så jag var nog inte ett så himla roligt sällskap. Jag hade t.ex. tänkt att jag skulle gå upp klockan nio så vi kunde umgås lite mer innan hon åkte men det var ju omöjligt, jag var så trött så jag bara somnade om. Men. En dryg timme blev det i alla fall nu på morgonen/förmiddagen och jag fick en liten promenad på köpet. Min tanke var att jag skulle gå vidare till apoteket men jag hade såklart glömt att ta med plånboken så jag fick vända om.

However - jag vet nu hur jag ska hantera promenader på stan utan att köpa något nu när vi ska spara med hårda handskar, det är ju rätt smart faktiskt. OM man skulle hitta något så får man ju i så fall be att lägga undan det till nästa dag och så får man extra tid på sig att tänka på det, och, antagligen komma fram till att det är onödigt. Bara omaket att be någon lägga undan det kan ju göra att man undviker det.. Syster och jag kollade/halvkollade på Lyxfällan igår, så nu har jag kategorierna under kontroll. När man ser att de skuldsattas kostnader för lån överstiger våran totala inkomst så blir man ju ändå rätt nöjd. Vi har inte mycket lån (csn och ett banklån som jag fick ta när jag skulle renovera tänderna och som det är typ 3500 kvar på samt billånet från sväronen) utan allt övrigt går ju till att spara. Plan två i strategin är att kopiera upp USA-kartan och fästa nålar längs vår resrutt, ni vet som i kriminalserier, för att inspirera. Dessutom kan man ju flytta runt allteftersom man ändrar sig, t.ex. var jag säker på att sydstaterna skulle vara målet men sen läste jag i DN att de fångat in en fem+ meter lång pytonorm med över 100 ägg i Florida så är jag inte lika sugen längre (å andra sidan vet jag väl inte om Grizzlybjörnar är så trevliga de heller).

Ja. Det var det. Nu har jag nog inte något mer att tillägga.

onsdag 15 augusti 2012

Det här med stress

Jag blir alltid överraskad, varje gång den dyker upp ser jag ut som ett frågetecken. Igen. Och igen. Och ännu en gång, jag undrar varför?

Sommaren har ju förflutit ganska bra och rent psykiskt har jag mått förhållandevis bra. Så nu är jag taggad att komma igång med allt nu när allt ska återgå till det normala. Jag pratade med BST igår och vi kom fram till en plan för att komma igång med träning. Sen var jag hos prattanten och vi pratade om att jag kände mig uppvarvad. Sen igår kväll och i morse var jag helt sönderstressad och hade ångest över allt jag hade planerat. Jag orkade inte gå upp för jag orkade inte tänka. Fatta hur man är funtad??

Bra med dagen dock: mina stickcafe-babes var här, mycket trevligt, mycket skratt, skvaller, fika och lite stickning/virkning. Det är verkligen oerhört roligt att träffas, man blir lite glad och man ska ju skratta mycket!

tisdag 14 augusti 2012

Stackars bloggen

Den har blivit lite eftersatt det senaste, känner jag. Det tyder väl på att jag har fullt upp kanske och det händer ju inte var dag. Det har varit besök efter besök och nu har jag också besök - det är jätteroligt, i morgon blir det ytterligare ett besök - stickning också det väldigt roligt. I helgen ska jag dock vara ledig har jag bestämt, jag måste varva ner tror jag, jag känner att jag är på väg att varva upp nu när jag har så mycket att göra hela tiden.

Nu har Veronica kommit till bordet, så nu rundar jag av..

fredag 10 augusti 2012

Nästan inte alls bitter...

Idag var jag och mannen i mitt liv ute på en käck promenad. Efter att ha gått en liten stund så hörde vi att det började åska men eftersom det var långt mellan bullrena (?) så tänkte vi att vi skulle fortsätta i alla fall. Efter ett tag sa vi nöjt att det var bra att vi inte vände eftersom åskan verkade dra förbi. VI SKULLE ALDRIG HA SAGT SÅ!!! Efter ytterligare ett litet tag började det småregna, helt okej, det kan ju vara skönt när man går och det är varmt och så vidare. Några minuter senare började det spöregna, det forsade ner från himlen, vi blev genomblöta på ingen tid alls så för att variera det lite bestämde sig molnen för att börja hagla. Störtskur med hagel. Och sen kom åskan tillbaka. Full fart alltså. När haglet kom ställde vi oss vid en gran och tänkte att det skulle bli lite bättre av det - det blev det inte. Vi halvsprang och snabbgick och frös (inte så mycket att välja på när man står mitt i en skog direkt) och när jag trodde jag skulle ge upp och lägga mig ner direkt på marken kom vi fram till bilen. Totalt genomvåta (som sagt) lade vi golvmattorna i bilen under oss och körde hemåt och när vi väl var hemma, ja, då kröp solen fram och det hade slutat regna.

Vi har i alla fall gjort oss förtjänta av den Red Velvet Cake som Peter har gjort. Vi ska dela den med min svägerska + barn och vän och ytterligare ett barn. I morgon ska vi åka till Astrid Lindgrens värld så då behöver man onekligen lite ny energi. Jag har aldrig varit där tidigare så jag tycker det ska bli kul, det verkar vara ett roligt pläjs.


tisdag 7 augusti 2012

Jo minsann!

Idag fick jag äta upp gårdagens inlägg - ösregn, blåst och ingen telefon. Nota bene, min pratattant erbjöd sig att skjutsa mig hem men jag tackade nej!

Just so you know!

måndag 6 augusti 2012

Pannkaka

Hela Prag-resan blev pannkaka. Det vill säga, den blev inte alls. Tyvärr. På måndagen innan vi for lyckades jag hamna i insulinkoma. Jag hade under dagen tänkt att det var väldigt länge sedan det hände sist och att det var väldigt bra att det var det. Så när vi varit ute på sjön och kom hem så ramlade jag ihop. Det var ju roligt. Eftersom en insulinkoma kan jämföras med ett marathon-lopp när det handlar om energiförbrukning så kan man väl säga att jag blev lite mör. I slutändan semestrade vi således i Eskilstuna vilket inte var så illa det heller. Lite shopping, glassätning och OS. Och så god mat från svärmodern - det är det alltid!

Vi har sedan dess kommit hem och landat - sista veckan på Peters semester och jag har tagit bort stygnen efter minioperationen. Praktiska saker med sådana göromål (som stygnen) är att man får sig en promenad på köpet. Och ett besök på biblioteket. När vi gick hemåt så började det regna och vi mötte bl.a. en kille i sådär 15-20-års åldern (det är ju skitsvårt att gissa faktiskt) som pratade med (som vi antog) förälder i telefonen och sa att det spöregnade så vi gissade att han ville bli hämtad. Jag konstaterade att mina föräldrar aldrig tänkt tanken att de skulle hämta mig bara för att det regnade lite (och det regnade faktiskt lite, det var inte alls något spöregn utan man kunde ta sig hem utan problem även om man inte hade paraply eller liknande). Sen kom jag på att när jag var barn/ungdom så hade man inte ens mobiltelefoner att ringa till sina föräldrar med, om det nu t.ex. regnade. Det var liksom bara att trava hem såvida man inte bestämt att man skulle bli hämtad en viss tid, regn eller ej. Visserligen kunde man ju - om man hade tur - använda sig av sitt eventuella telefonkort som man kunde ringa ifrån en telefonkiosk med, men herregud, det kostade ju pengar och de ville man knappast göra av med i onödan! Näpp, näpp, näpp - så dum var man inte! Hellre blöt än pank. När jag tänker på sådana saker så känns det som att jag är född för minst hundra år sedan, lite som när det inte fanns asfalterade vägar eller ens bilar..


+


=



Bildgenomgången för att hitta dessa tydliga exempel kommer att bli ett helt nytt inlägg känner jag, håll ut bara!!

/avd. på min tid var det allt bättre.


söndag 5 augusti 2012

.

Ett låst inlägg.

Vill ni läsa så skicka er mailadress till mig: asa.nyberg79@gmail.com eller skicka den på fejsboken. Jag kommer att avgöra om jag vill att du ska få läsa det eller inte, jag vill veta att jag kan lita på den som läser och att det inte hamnar hos fel människor.

onsdag 25 juli 2012

Nu är den här igen!

Värmen! Sommaren! Hittills två dagar - inte så dumt! Igår premiäråkte vi med Rulle, han verkade trivas bra med oss som ägare. Vi åkte till Jönköping och träffade våra vänner från landet, det var jättemysigt. Vi fikade på Bernhards (så himla goda kakor), shoppade på stan (jag var mest köpråd) och käkade middag ute på piren. Till efterrätt smaskade vi glass från Mormor Magdas och den var helt fantastiskt underbar!! Jag valde smakerna mjölkchoklad och salt karamell, mjölkchokladen var inte så mastig som man hade kunnat tro utan mjuk och fin, den salta karamellen var utan tvekan den godaste, det var kola och havssalt - helt otroligt! Inte var det så dyrt heller, kostade cirka en tia mer än vanlig lösglass, det kan man ju lätt betala för de smakerna ska ni veta. Om ni får syn på Magdas varor någonstans där ni befinner er så är det ett krav från mig att ni köper er lite, om det inte finns i affären (jag vet att det mest finns i butiker häromkring) så kan ni ju be dem ta in det - då blir både ni och Magda glada! (Jag tror att det ska finnas på någon/några restauranger i Stockholm, som efterrätt då, men jag vet inte vilken/a).

Jag är just nu inne i en djup trötthetssvacka. Jag är så galet trött så jag nästan inte fattar hur det är möjligt. Vi har ju hittat på en del saker, åkt lite hit och dit under semestern så det är väl kanske det det beror på, men ändå! Nu när det äntligen har blivit fint väder och allt. Nästa vecka ska jag ju till Prag med mamman vilket ska bli roligt, men jag måste verkligen vila ut innan dess annars kommer jag blir väldigt grinig. Ta det inte fel, jag älskar såklart min mamma men i lagom dos, så att säga, tre dagar är nog precis exakt rätt dos skulle jag nog säga. Men det ska bli kul, det ska det, roligt att komma iväg lite, bara sådär, när jag tänker på det så är det ju nästan overkligt vad lyxigt vi har det nuförtiden, speciellt jämfört med många, många, många andra människor här på jorden. Bara sådär kan vi åka en weekend till Prag med flyg och det kostar inte mer än tvåtusen/person med både transfer och hotell. Det är ju knäppt faktiskt. Vår weekend på Yxtaholms slott kommer kosta en hel del mer än det där, visserligen ingår ju maten i det priset, men ändå. Det är rätt billigt i Tjeckien har jag förstått, prisindex låg på 57% i januari i år, antagligen lite högre nu under sommaren antar jag då, förra sommaren var det 58%. I New York låg det förra sommaren på 127% då vi ju var där, ganska stor skillnad faktiskt.. (Sen kostar det såklart när man ska shoppa och ibland finns det ju en tendens att köpa lite mer om det är billigt så antagligen går det på ett ut i faktiska kostnader :-p).

Mitt nya pysselprojekt är att nålfilta blommor och annat. Jag har gjort en prinsesstårta (mini) och nu håller jag på med en ros. Funderar lite på hur man ska göra när man monterar det hela, om jag ska sätta rosen på en blompinne och sen filta grönt runtom eller om jag bara ska filta en stjälk, men då blir det ju svårt att ha den som dekoration kanske. Förslag? Tårtan är ju lite lättare, det är ju bara att virka ett litet tårtfat med spets och fästa ihop. Håhåhå, dessa p r o b l e m *skakar på huvudet*...

söndag 22 juli 2012

den stora tröttheten


sen en tid tillbaka har jag varit trött
försökt att vara allt på samma gång
så mycket man kan göra och borde och vill
mitt i allt så ska man räcka till

sen en tid tillbaka har jag varit tom
och försökt att hitta spår som leder rätt
ja, det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
och mitt i allt så ska man vara sann

jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
och samlat damm på min gitarr
för allting jag skriver blir ändå för kort
och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort

sen en tid tillbaka har jag varit tyst
och försökt att känna efter hur det känns
ja, man gör som alla andra och försöker att bli van
men jag har tröttnat på att vara likadan

sen en tid tillbaka har jag känt mig svag
och försökt att vara nån till lags
ja, man kämpar för en plats som passar både här och där
och snart har man glömt vem man är

och jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
och samlat damm på min gitarr
för allting jag skriver det blir ändå för kort
och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort

sen en tid tillbaka har jag tänkt såhär
och insett att jag måste börja om
ja, jag har kämpat för en plats som passar både här och där
men snart ska jag hitta den jag är

jag har ändrat i mitt rum, köpt nya kläder
och samlat damm på min gitarr
men i vad jag än tar på mig känner jag mig alltför kort
och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort

ja, jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
och samlat damm på min gitarr
för allting jag skriver det blir ändå för kort
och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
har jag förmågan att glömma bort

- melissa horn

En tur till Växjö

Det var inte riktigt lika skönt i knät när bedövningen släppte kan jag meddela. Tvärtom. Överraskningsresan gick till Växjö och när vi gått på stan ett tag så trodde jag att jag skulle dö litegrann. Så jädra ont! Tur i oturen var att väl att det inte fanns biljetter till filmen vi skulle gå på och att vi hittade en ica-butik så vi kunde fixa lite käk, sen gick vi tillbaka till hotellet och dog ett tag på sängen. Det var skönt.

Dagen därpå, fredag alltså, ägnade vi oss åt ett besök på Utvandrarnas hus och på Sveriges glasmuseum. Det var väldigt trevligt (och jag hade mycket mindre ont, men vi hade tagit bilen för säkerhets skull), glas är ju en fantastisk konstform - jag blev lite sugen på att skaffa mig en liten hytta för att skapa lite, men det krävs antagligen lite utbildning för att klara av det, inte lika lätt som det ser ut. Utvandrarnas hus var också väldigt roligt, speciellt som vi varit på Ellis Island i New York, det var lite samma utställning fast på svenska faktiskt. Givetvis var det en hel del plats vigd åt Vilhelm Moberg - dock inte om Andrew Peterson som var en av de riktiga personerna bakom Karl-Oskar, han kom från Ydre och det finns ett museum om honom i Asby som vi också besökt. Behöver jag säga att jag ska ta tag i mitt läsande av hans Utvandrar-serie? Jag har läst första boken men sen har jag inte fortsatt av någon anledning (kanske för att jag alltid har massor av böcker på lut) - nu ska det bli ändring vad gäller de böckerna! (Fast igår laddade jag hem en bok roman som handlar om Prag under kommunismen som jag tänkte läsa innan vi åker dit).

Till min lycka fanns det också Panduro i Växjö - det visste dock inte Peter när han bestämde att vi skulle åka dit (han kanske hade valt något annat ställe om han vetat), men, innan vi hunnit så långt hittade jag en annan butik som jag föll för. Just nu är jag lite inne i en kortskapar-fas så det var ju jättebra att få tag på lite prylar för det ändamålet. (Beroende på hur man ser det såklart, om man tittar på mitt pysselbord så kanske man inte skulle tycka att det var just "jättebra" men nu är ju jag inte den typen, så jag vet ju vad jag behöver :-P). Vi tittade in på Panduro också, för säkerhetsskull och jag hittade lite där också, påtring nummer två - som egentligen är avlång variant, man kan göra halsdukar på den, som exempel, och det är ju bra för hjälpstick-ambitionen vi har i vår stickgrupp. Peter önskade sig också en halsduk så det ska han få, självklart, jag har gjort två stycken innan (till honom alltså) men ingen av dem har blivit bra så nu får vi hoppas på den här varianten.

Jag har skapat en låst blogg, för tankar om saker som försiggår i livet men som jag inte har lust att delge alla människor omkring mig. Man kan ju tycka att jag inte behöver skriva en blogg om det men jag känner att det kan vara ett bra lufthål och dessutom att det kan vara bra med reflektioner från andra, andras erfarenheter kanske kan hjälpa. Hursomhelst så måste ni vara inbjudna för att kunna läsa det jag skrivit (om ni ens blir inbjudna, som sagt, det blir ju inte öppet för alla utan bara de jag känner att jag kan lita på) och om ni är intresserade får ni skicka ett mail till mig för att kunna bli det: asa.nyberg79@gmail.com.

onsdag 18 juli 2012

Operationens dag

Idag har jag blivit lite snabb-opererad. Jag har haft en knöl på mitt knä (säkert har jag skrivit om det) och idag var dagen för läkarmötet och det blev också dagen då knölen försvann (vilket var rätt väntat, men ändå). Med lite lokalbedövning skar läkaren snabbt och snitsigt ut det hela - han sa "aha" och mumlade lite om att det nog var en talgkörtel eller någonting ditåt, mummel är dåligt på det viset, man hör inte riktigt. Hursomhelst så ska det hela vidare för att bli provat, så att det inte är en hudtumör, men han trodde inte att det var det, men det är ändå bra att testa, jag har trots allt ganska ljus hy. Stygnen ska tas bort när jag är hemma från Prag - även det mumlade han om ett tag. Han gillade Prag så han trodde det skulle bli roligt för mig också. Skönt. Nackdelen med operationen är dock att jag nu inte får spela rugby eller annan kontaktsport, lite synd är det, jag brukar ju ofta göra det annars. Bedövningen verkar inte har släppt än, jag antar att jag borde känna av det åtminstone lite.

En roligare sak som har hänt idag är att jag fick ett paket på posten innehållande nagelvårdsprylar. Jag odlar ju lite tomater och har gett några plantor till en kompis kompis som i sin tur fått riktigt bra med tomater. Kompisens kompis har en nagelsalong och därav denna present. Jag blev jätteglad - speciellt som jag just idag pratat om att jag skulle måla om mina naglar - jag hoppas att resultatet blir bra, men med de här resurserna jag har nu så borde det ju i alla fall bli ett helt okej resultat..

(Ja, vi köpte ju bilen också. Roligt!)