Låst inlägg

Här.

Finaste

Jag har världens sötaste små kissar! Jag tänkte att jag skull fota dem lite snitsigt med paddan, men, inte mycket till bilder där inte - lite besviken blev jag faktiskt. Ni får föreställa er två pälsbollar som ligger i soffan och snusar, Elsa ligger med svansen över ögonen och Flisan ligger utsträckt i någon slags ställning som liknar ett spegelvänt Italien. Söta så in i bomben!

Igår yogade jag, en dåliga dag som start blev än värre i yogaställning. Jag försökte fokusera men det enda fokuset jag hade var "duärfulduäräckligduärettfettosominteharrättattvarahärdubordeskämmasförattduärsåfulförattduensfinnsallaskrattaråtdigochtyckerduärheltmisslyckad". Och så vidare. Att andas ut stress och måsten för att andas in snälla och goda tankar var ju bara att glömma - jag försökte verkligen, verkligen, verkligen!!! Det enda som kom var "du har inget att vara glad över, du är helt värdelös, ful och äcklig". Men det kanske blir bättre i slutändan. Typ. Eller nåt. Ska försöka göra något roligt idag eller i alla fall något jag inte får så mycket ångest av; kolla på SATC, måla naglarna och kanske sortera scrappapper. Läsa och virka också, när nagellacket torkat (jag försökte igår men med för kort torktid så naglarna ser ju ut som snor), om jag har lust.

Doobidobidooobidobidooooo. Eller nåt.

Det går sådär med min försäljning, men, tre plagg och ett fjärde bokat. Jag har sänkt priserna och hoppas på att "di snåla smålänningarna" hostar upp lite cash. (Eller, egentligen så är det väl inte så att jag är så särskilt stort behov av dessa små slantar, men det är ju roligt att bli av med lite så att man får lite återvinning. Second hand är ju naturligtvis där de kommer att hamna om de inte blir sålda). Eftersom jag fått mersmak så har jag slängt upp ytterligare några sjalar och stämplar på olika loppisar på fejsbok, vi får väl se.

Jag var på Pilatesen i torsdags, jag är glad att jag gick för det var verkligen bra tycker jag. Efter all den Yoga och Pilates som jag kommer njuta av under det närmaste året kommer att ge mig en så smidig kropp att ni aldrig sett bättre! Är fortfarande lite inne på det där springandet - alla verkar ju göra det, det ser man ju på fejsboken, alla är så bra på det också och då vill jag också bli sådär bra. En del kör ju på Göteborgsvarv och annat - rimligen borde jag ju lyckas få till fem kilometer om jag springer regelbundet under ett år? Om jag börjar med lite intervallträning i sådär lagom dos "gå snabbt i fem minuter, jogga/spring i en minut (eller kanske bara en halv), gå snabbt i fem minuter, spring en minut, gå snabbt i 7 minuter, spring en halv minut och avsluta med att gå snabbt till spåret är slut". Omöjligt kan det ju inte vara - och promenerar/snabbgår gör jag ju åtminstone ibland. Gymnastikföreningen har ju flera pass i veckan och om jag lyckas anstränga mig med lite springande så kan jag kanske lyckas hänga med på åtminstone ett medelpass i veckan när det blir vinter? (Ett av mina boendestöd går på intensivpasset och hon tycker det är skitjobbigt, hon sprang tjejmilen så hon är rätt styv på att springa, så då känns medel mer rimligt (om ens det, kanske baspasset)).

Ja. Det var väl det för nu. Plus att jag köpt en egen yogamatta också, en rosa, man får dessutom en plansch med ställningarna så jag tänker att jag kommer att kunna fixa en egen yogastudio i källaren så småningom. Kanske kan jag starta en egen grupp så småningom, i källaren just...

De ä bar å åk

..det måste ju vara en av de bästa sport-låtar som gjorts?! Eller så är det jag som är en råtönt. Det känns så himla nostalgiskt, liksom mer, jag vet inte - personligt. Det är liksom ingen galen artist (typ Markoolio eller E-type) utan de rejäla grabbarna (och tjejerna) som inte nödvändigtvis kan ta en ton men de gör det ändå, för det är så det är. Ska vara. Typ.

Det jag egentligen skulle skriva var dock att jag gjorde bullar igår. Till slut. Riktigt goda bullar, jag skulle lätt kunna äta upp allihop om jag fick. Rent krasst så är det klart att jag kan göra det, jag är ju vuxen och som vuxen får man göra som man vill - men ändå, äta 40 bullar i ett svep känns väl, sådär. Ont i magen kan man få. Och några behöver jag senare i veckan om mina flickor kommer hem och ska sticka hos mig. Man får prioritera, även det en del av vuxenheten, inte lika rolig dock.

För att fortsätta på det mer husliga temat så städade jag (och Peter) idag. Jag tog hand om tvätten och rensade samtidigt ur min garderob. Tre mastiga högar blev det - utöver det som fick komma tillbaka in i garderoben. Det är galet vad kläder man har, som bara blir liggande liksom, kläder som man inte använder, kläder som en gång var vita men nu är mer solkigt grå/bruna eller med stora fläckar. Samt alla kläder man sparat "för att". Varje gång vi flyttat har jag tänkt att jag ska vara duktigare på det där men, såklart, det händer inte. En hög gick alltså i soporna, en ska jag lämna till second hand och en ska jag försöka kränga på "Tranås vilda loppis" på fejjan (jorå, modern är jag). Går inte det så hamnar det också i second hand-högen. Vore schysst att casha in lite riktiga pengar som jag kan ha när jag åker till Adelövs marknad på torsdag, då behöver jag inte ta ut pengar för att köpa mina kokosbollar och mitt tunnbröd. (Adelövs marknad är för övrigt årets happening här. Förra veckan på skapandet var det liksom 'the conversation' so to speak. Förr om åren fick man tydligen t.o.m ledigt från skolan för att bevista detta event. Alla är egentligen bara ute efter en sak - kokosbollarna nämligen. Det är inte några speciella kokosbollar, det är sådana som väl säljs på de flesta marknader, tre lådor för 100-120 pix typ, men det är det man ska dit och köpa om man är Tranåsbo - och eftersom jag nu är en sådan så är det vad jag ska göra på torsdag, oavsett om jag får hämta pengarna själv eller kan använda de som jag eventuellt kan få in på att sälja kläderna).

Bullbak

Jag drömde inatt om att jag bakade bullar - sen vaknade jag och tänkte "nu jädrar ska jag baka bullar" och drömde mig bort till eftermiddagens varma, nybakade bullar med mjölk. Krasch sa det sen. Vi hade ingen jäst!! Snacka om antiklimax.. Istället gick jag ut i trädgården och rensade lite, tillsammans med maken, det var mysigt - solen sken och det var varmt. Fint blev det också, helt plötsligt fanns det jord under växtligheten. Det finns massor av tomater, tyvärr gröna sådana - det behövs lite mer sol för att de ska ta sig lite bättre, bättre bränna liksom (och en del behöver få lite mer kött på benen). Jag är glad över att jag äntligen har lyckats med mina plantor, det är ju lite synd bara att det inte varit en bra sommar. Förra sommaren hade jag ju en del plantor men sen skulle min pappa ansvara för att de skulle må bra medan vi var i New York i tre veckor (plus lite extra tid i Etuna, så en månad ungefär) vilket varv en ren förlustaffär i tomater räknat. Jag är ytterst glad och tacksam över att min nyfunna vän Heléne flyttar in till stan idag, på lagom avstånd också, så att hon kan ta hand om dem när vi åker långväga nästa gång (eller egentligen behöver det väl inte bli så långt, en vecka räcker ju för att de ska bli törstiga om det bara är sol) - jag litar på att hon klarar biffen.

Ikväll är det Winnerbäck i Linköping. Det är den absolut bästa platsen att gå på hans konserter, fantastisk stämning! Så därför har jag struntat i att köpa biljetter/inte ens tänkt på att jag kunde göra det. Antagligen beror det på hjärnsläpp.. Som tur är har jag ju åtminstone spotify. Bättre än inget.

...och kanske kan jag få en hög med bullar också...