Idag var det dags för premiärturen. Jag var såklart nervös och jag tänkte att det aldrig skulle gå och hoppades av hela mitt hjärta och själ att jag inte skulle möta någon. Hur gick det då?
Jo. Jag traskade iväg, sen kom jag fram till min startpunkt och tryckte igång klockan på mobilen. Hej och hå, rask gång. Samtidigt såg jag två människor med en styck barnvagn trava iväg in på den runda jag tänkt mig. Såklart. Efter de två raska minuterna kom alltså den riktiga prövningen - löpning (jag vet inte varför det inte heter joggning så ofta nuförtiden, det hette det ju förr, nu är det löpning och spring som gäller)! Sakta. Och tro det eller ej, jag klarade av att springa hela mina tre minuter! Sen var det samma visa tre gånger till, den sista springturen var jävligt seg ska jag säga, men, jag härdade ut! Fattar ni?!?! Jag orkade springa 4x3 minuter! Gången däremellan räknar jag inte, den är ju liksom självklar (men dock lite extra cred eftersom jag gick till startpunkten och jag gick hem från slutpunkten). Helt otroligt om ni frågar mig. Jag är sjukt stolt över mig själv!
Rolighetsfaktorn? Tja, under själva springandet var det inte särskilt roligt, kanske en tvåa på sin höjd. Efteråt däremot var det ju desto roligare (som ni märker), helt klart en femma. Totalt sett blir det två och en halv. På söndag kommer jag att göra ett sammanfattande poängutdelning över vecka 1, jag är själv rätt nyfiken på vad det kommer att visa faktiskt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar