tisdag 30 oktober 2012

Reflektion

Man skulle kunna tro att det jag ska skriva är något som stör mig och gör mig ledsen men faktiskt, jag tycker det enbart är fascinerande:

Jag har blivit av med en vän på facebook - anledningen? Vi tycker inte likadant.. Det är det som är bra med facebook, man kan göra sig av med alla de vänner som har en annan åsikt, alla de som "har fel" och inte förstår bättre. Visst, det kan ju vara skönt att slippa argumentera, skönare att omge sig med de som tycker likadant. Skönt att slippa påverka och se saker ur andra perspektiv. Så länge alla tycker som jag så fungerar livet och alla andra är dumma i huvudet. 

Jag är medveten om att jag för inte alltför längesen var extremt upprörd över en del av mina vänners "likes" kring böneutropet i Fittja. Jag blev det, jag skrev det och tog en liten time out. Jag funderade på att göra mig av med de som inte fattar någonting men sen insåg jag att, nej, det kommer inte hjälpa - de människorna kommer fortfarande ha de tankar de har, de åsikter de har och de kommer att gilla ssaker som inte överensstämmer med verkligheten. Vilket är då bäst? Att slänga bort eller försöka påverka? För mig blir svaret det senare - försöka påverka. G I V E T V I S har alla rätt att tänka och tycka som de vill, det ska de också göra, men när det handlar om vissa frågor så tycker jag att folk är inskränkta och då vill jag ge dem ett annat perspektiv - om jag kan. Detta gäller givetvis även åt andra hållet, det är ju självklart, man sitter ofta och tänker och tycker både det ena och andra om saker man kanske inte alls har någon koll på och då är ju samtalet med andra, som inte tycker samma, det som gör att man ökar sin förståelse, ökar sin kunskap och så vidare. 

Facebook är ju ett ämne i sig och man kan diskutera det i hur många timmar som helst, ibland hittar man vänner och ibland blir man av med dem. Att man blir av med vänner som man aldrig pratar med eller som man kanske är vän med för att man gick i samma grupp på dagis är kanske ingen större förlust. Det har dock aldrig hänt mig - de enda gångerna det har hänt är faktiskt när jag har haft andra åsikter än vederbörande, när jag har kommenterat och tyckt annorlunda och det tycker jag faktiskt är intressant. Skriver man sin åsikt så måste man ju inse att folk kanske inte tycker likadant och väljer att skriva någonting annat, då har man ju missat att det är ett forum där ens åsikter kommer upp och människor ser det och kanske också reagerar, positivt eller negativt. Jag tycker det är rätt enkel matematik (och då är jag skitkass på matte), vill man bara ha medhåll och blir upprörd när någon tycker annorlunda så bör man väl kanske se över sin vänlista alternativt (om man t.ex. tycker det är viktigt att ha många vänner) eller skriva statusar/kommentarer som är harmlösa - i stil med att man bakat hallonmuffins eller tänt ett ljus. En rolig sak i ett av fallen är att jag kommenterade (röt till lite kanske, det handlade som oftast när jag blir engagerad, om invandrarfrågor) ett uttalande och helt plötsligt hade hela familjen försvunnit! Det blev lite absurt och jag hade rätt roligt när jag kom på att det nog var så det var. Än mer absurt blev det när jag efter ett tag fick en ny vänförfrågan av personen i fråga och denne låtsades som ingenting.. 

Efter denna djupgående reflektion ska jag nu gå vidare till mer vardagliga saker, jag ska steka blodpudding (helt klart underskattat), jag ska städa lite, packa garnpaket som jag ska skicka iväg samt handla lite, ska förbereda för torsdagens stora event då det vankas (jul)pyssel i vardagsrummet här!

2 kommentarer:

  1. Du är så härligt medveten om dig själv och dina tankar. Alla har inte den "talangen", tyvärr.
    Men Åsa - blodpudding. Där går gränsen för min tolerans:-D
    Kommer du till Gislaved och Panduro snart?
    Själv har jag inhandlat ett staffli till mina barnbarn som de ska få i julklapp. Jag är jättenöjd med den idén

    Varm kram

    Ps. Jag har skrivit flera kommentarer till din blogg och så har jag gjort fel när jag ska skicka iväg. Sedan orkar jag inte skriva om dem. Hoppas jag klarar av det den här gången.
    Hälsa Peter.

    SvaraRadera
  2. Mmmm, jag säger bara som så att jag är glad att jaghoppat FB. Jag skulle nog stå där utan vänenr är jag rädd ;-P

    Önskar dig en fin dag och härlig allhelgona helg - å du har SÅ rätt ang att itne blanda ihop det enligt mig mycket mindre viktiga och komerciella halloweenandet med den stämningsfulla och fina all helgona helgen, vi ska tända ljus å besöka gravar nått jag verkligen gillar, är så vackert och stämningsfullt!

    KRAM

    SvaraRadera