söndag 8 januari 2012

Mode och ålder

Vi var på mellandagsrean häromdagen, vi har ju inte hunnit med det tidigare. På HM gick jag och bästa vännen och pekade på alla "snygga" kläder i 80-talsstil. Vi skrattade en hel del, man fick liksom flashbacks. Jag visade Kia ett par läckra jeans, ljusa med vita prickar och mudd vid fötterna och sa att hon skulle köpa dem och ha på fester med 80-90-tals-tema (detta kommer jag återkomma till så småningom) och avslutade såklart med ett "moahahahahaaa". Två tjejer, kanske sådär 15 år, tittade på mig som om jag vore från yttre rymden.. Jag gissar att de tyckte att jag var helt världsfrånvänd och uråldrig, nästa hållplats kyrkogården. Ungefär. Min glädje visste inga gränser när jag dessutom hittade en ännu läckrare kavaj som var neonrosa och outfiten var i princip komplett. Ungdomarna trodde fortfarande att jag var galen, jag såg det i deras ögon, jag fattar inte hur snyggt det är, tänkte de säkert.

Sen idag tänkte jag mer på det (ni märker, det har satt sina spår och jag har uppenbarligen lite åldersnoja fastän jag trodde jag var fri från det) så insåg jag att när det hett eftertraktade 70-tals-modet som jag själv gillar väldigt mycket, gjorde entré så reagerade min mamma exakt så som jag gör nu.. ("Jaja, du kan ju ha det, men det är verkligen inte vackert.")

3 kommentarer:

  1. Övervägde det starkt, men insåg att jag är för fattig för det ;)

    SvaraRadera
  2. Jo,jo, så är det. 70-talet var så intensivt. Man fick liksom nog av det då.
    Kram.

    SvaraRadera
  3. Han behöver ingen för han står ju ändå i fönstret och glor hela tiden ;)

    SvaraRadera