Trevligt och otrevligt

Idag händer det stora grejer - jag ska träna, på en söndag. Jorå, det känns rätt kul faktiskt, Peter ska ut och springa (gå) med sina grabbar så då tänkte jag att jag kunde ta en vända på gymmet. Man tror inte det är sant, att jag är så duktig! Vi har också lagt in om att vi ska gå/springa tillsammans (alltså jag och Peter, inte hans kompisar) på tisdagar då Peter har sin data-lediga dag vilket ju är perfekt! Då blir det en vilodag mellan söndag och tisdag och dessutom, handen på hjärtat, det är vansinnigt mycket lättare att komma iväg om man har någon/något som sparkar en i arslet. Sen tror jag att jag ska lägga in en träningsdag till, med bara styrka, någonstans i slutet av veckan (med det menar jag torsdag eller fredag). Fatta hur coolt det här är, jag har någonting annat än deppighet att blogga om, det är ju i alla fall lite roligt med träning, och har man tur så följer det ena på det andra och jag blir lite gladare. Under maj månad ska jag nog försöka avgifta mig lite vad gäller socker, jag har ätit så himla mycket av den varan alldeles för många dagar i veckan. Jag tycker att man såklart ska ta sig en bulle om man fikar med en kompis eller lite godis om man går på bio, förbud är ganska värdelöst eftersom det blir än värre då, i alla fall för mig och då blir det helfel. Alltså dra ner det till någon dag i veckan bara. En. Inte fyra av sju liksom.. Men vi får väl se hur det går med den saken, snackar vi PMS till exempel så är det ju kört redan från början, då har man ju ingen motståndskraft att tala om..

Jag har gjort andra, roligare, saker också. Alltså förutom att vara typ nyttig (dvs. inte alls). Jag har gjort citat-tavlor! Eftersom jag är lite allergisk mot väggord av typen "Carpe Diem", "Live, love, laugh" osv. (ni som har det behöver inte ta illa upp, alla är ju olika och det är ju bra att man har det man tycker om) så har jag gjort egna av typen "I do understand, I just don't care". Inte alls i närheten av lika trevligt, men jag kanske är mer av typen all or nothing när det gäller det där. Peter tycker att jag är lite aggressiv eller åtminstone otrevlig i tonen, men herregud, det är ju inte så att jag tilltalar mina eventuella gäster (och de gäster jag har är ju i allmänhet sådana som faktiskt vet att jag inte menar någonting personligt).