måndag 11 juli 2011

Vardag

Så var man tillbaka i vardagen då. Det känns både lite märkligt och lite "vanligt". Nu börjar upprustningen av hemmet igen, ordning och reda så småningom får vi väl hoppas, om sådär en månad blir det inflyttningsfest och då är det ju trevligt om vi lyckats få till det ganska så bra. Åtminstone inte har bokhögar på golven och kartonger i hörnen. På torsdag ska jag till Ikea och då kan jag ju i alla fall åtgärda en del av problemen. Katterna har vi också fått hem, det är jätteroligt! De är så söta och charmiga och man verkligen älskar dem (kan man göra annat?). De har till och med inte varit särskilt missnöjda med att de bara får vara inne de här första dagarna, de lägger sig på de vanliga ställena och Flisan står vid matskålen så fort man närmar sig köket (typ så fort man reser sig från vart man än sitter).

Igår var jag och fyllde på matförrådet och en aning tänkte jag på hur vissa saker verkligen skiljer sig från kultur till kultur. Givetvis blir det grova generaliseringar, men ni vet ju att jag vet att det inte nödvändigtvis är en sanning bara för att beteendet existerar.. Jag hade packat kassarna, ställt dem i vagnen och gick mot hissarna för att ta mig ut till parkeringen. Vid hissarna står en herre. sådär 60+ och en kvinna 40+ (de hörde inte ihop dock). Alltså ställer jag mig i den kön. (Eller, det var väl ingen regelrätt kö, men de stod tydligt så att man tänkte att de skulle ta hissen i alla fall). Ingenting händer. Till slut tänker jag att det kanske inte är en kö, framförallt inte när det a/ inte kommer någon hiss och b/ ser att det tydligen redan står en hiss som ingen använder. Alltså halvsmyger jag mig framåt för att se om någon reagerar, men det händer såklart inget mer än att jag kan ta min hiss och åka neråt. På vägen ner inser jag att det är ganska så typiskt svenskt att bara stå där och inte säga någonting, hade jag inte nyss varit i NY så hade jag inte ens funderat på det, men där hade det varit självklart för någon att säga att de inte stod i kön. Inte här alltså. Lite tvära är vi nog, vi svenskar. För övrigt gillar jag kö-systemet i mataffärerna där borta, alla står i en kö och sen skriker expediterna och viftar (ibland personal med skyltar) för att nästa person ska gå till kassan = inget tjafs kring vem som egentligen var först, det spelar ingen roll hur många varor du har, inga gräddfiler till nyöppnade kassor och ingen kan tränga sig före (självklart kan allt detta ändå hända, men det gjorde det inte under våra veckor där). Att man sen dessutom får allt nedpackat av kassörskan är ju praktiskt, men det känns lite märkligt och man vill gärna hjälpa till (fast då ser de ut som man är galen)..

Nu får ni lite bilder:

 Coney Island

 Coney Island

 Atlantic City. Och det här var bara en rad. Och det är bara en liten kopia av Las Vegas. 

 Här var minsann Carrie på bio! 

 Från Governors Island, ganska schysst ställe för att fota själva Manhattan utan att det blir för långt bort..

 Vi testade åtta olika sorters jordnötssmör, favoriterna blev vit choklad, mörk choklad och maple syrup, minst bra var chili-varianten, men den blir nog bra i en gryta.

 Snygg liten dino.


 Två bilder från vårt hotellrum, det var helt okej, bra med kyl och micro och sådär.

Yankee värmer upp.


No need to explain this one.

Klassikern.

(Undrar ni över nästa projekt? Berlin och Paris!)

2 kommentarer:

  1. Japp, USA är annorlunda. På både gott och ont!

    Fast jag är rätt glad att de packar åt en, för jag är livrädd för deras idiotiska plastkassar som är typ som Sveriges fryspåsar!!

    SvaraRadera
  2. Tack för bildkavalkaden! Å tro på tusan att det är skönt att mysa med kissarna igen <3 KRAM

    SvaraRadera