Teknikens minsta under..

..bör vara jag. Herremingud säger jag! HUR kunde jag tro att en iphone skulle vara en enkel match (fast jag tror inte jag trodde det, egentligen)?? Alltså. Jag vet inte. Det känns lite som om det gjorde på mina matte/fysik/kemilektioner i skolan. Jag inser att jag får börja smått och sedan gå vidare - det där med den roliga, härmande katten har jag ingen aning om hur jag ska få från datorn ner i telefonen. Antagligen är det väldigt lätt men det är ju å andra sidan ungefär allt när man kan det. Tur att jag har min andra telefon kvar - i en övergångperiod (från nu till påsk, då ska jag nämligen ge bort telefonen till min bästa Kia som har en mobil från 1800-talet. Nu bor hon i Stockholm och behöver verkligen hotta upp det lite med en färgskärm) måste jag nog ha båda. Jag skämtar inte. Förhoppningsvis har jag lärt mig hur det fungerar fram tills vi åker till NY (vilket jag har lagt in i kalendern i telefonen. Som om jag skulle glömma det.) så jag kan ta sådana där fräsiga bilder och lägga upp på facebook och skriva "en liten midsommarhälsning från Yankee Stadium" och sådär. Mitt första projekt blir att lyckas skicka sms samt lära mig ringa. Jorå. 

Min pappa är typ, gymnasieingenjör. (Vilket betyder att de enda gener jag ärvt från honom är de som bestämmer det yttre och de som gör mig bra på att packa många grejer i ett bagage på en bil).

Tips:

Jag har ju tidigare nämnt Ketchupmammans blogg en gång eller två, en rolig blogg. Nu har jag hittat en till (via ketchupmamman såklart) som går i samma stil, så, gillar ni det ena kanske ni också gillar det andra. Testa så får ni se!

Idag har vi fått nya flygbiljetter. De har flyttat avgången bakåt - en hel kvart!! Och eventuellt kan de ha flyttat fram återresan lika mycket, men det är jag inte helt säker på, man har liksom mest koll på när man ska åka så att man är på plats i god tid. I vilket fall har vi nu nyutskrivna, på ej återanvänt papper (vilket vi brukar använda i allmänhet, baksidan på de papper man inte läser är ju lika bra som nytt) för att det ska se snyggt ut. Rejält liksom. Som att man är värsta globetrottern. "Tjajagflygerturochreturnewyorktregångeriveckan" ungefär. Jetlag? Nej, jag är så vaaaaan (ler överseende åt sådana korkade frågor). Världsmedborgare. Sverige är för litet för oss. Och så vidare.

Det blåser här idag. Storm. Eller så låter det bara som det, jag är lite rädd att hela huset ska blåsa bort (jag såg i Fuskbyggarna att det faktiskt finns hantverkare som inte sätter fast huset i grunden (Eskilstunabo såklart, man kan aldrig lita på dem). Jag har svårt att förstå att man har samvete att göra sådant. Hur kan man, på allvar, ägna sig åt den typen av verksamhet? Ingen empati? Var är deras föräldrar? Vad har de lärt sina barn? Mycket märkligt.

Idag hoppas jag: att sim-kortet till min ajjfäonn har kommit med posten. Jag fick ett meddelande från Telia att min order blivit skickad idag. Själva telefonen kom i förrgår så jag vet inte i vilken grad det där egentligen stämmer..

Amigurumi

Jag tänkte att jag ville producera en amigurumi (jag har äntligen lärt mig stava till det), men jag vet inte riktigt vad. Än. Eller, man kan säga att jag vet mängder av olika saker som jag kan tänka mig, det finns ju som bekant ungefär en miljon ställen där man kan hitta beskrivningar i kvadrat och det har jag såklart gjort också, men sen är det det där med ordningen. Var är min lagoma amigurumigarns-virknål? Va? Någonstans i mitt huvud ringer en klocka som säger "du har lagt det på ett smart ställe ihop med alla andra amigurumivarelser du hittills gjort halvfärdiga". Bra så. Men var?

I efterdyningarna av vinsten igår så har jag idag tävlat om en lyxweekend för två personer (mig och en vän) i New York. Jag vill inte säga vem vännen är ifall han eller hon skulle dundra in här dock kan sägas att denne vän är väl värd en sådan lyxresa, det är helt klart, lugn och ro och lyx - välbehövligt tror jag. Jag tror inte att jag kommer ha en sådan tur (det har man ju sällan) men å andra sidan, tävlar man inte alls så är man ju helt säker på att man inte vinner.

Nu ska jag snart dundra ner och göra lite middag - jag ska ju iväg på Zumba idag och för en gångs skull tänkte jag att jag dels skulle vara ute i god tid och dels att jag skulle äta lite tidigare för att undvika att få håll i den vilda dansen. En gissning är att vi inte kommer att få upp bilen för backen idag och det är ytterligare en orsak till att man bör vara ute i god tid för att halka nerför backen - hur det blir när jag kommer hem vill jag inte ens tänka på, men jag har i alla fall pannlampan med mig, så mycket kan jag säga om den saken..

Ps. Jag har siktat mer gräs idag - det finns något under snön, det gör det, det gör det!!!

Hurra!!

Jag har vunnit en tävling!! Nu kommer jag bli riktigt bildskön - väldans bra! *dansar samba*

Änteligen är det februari!

På något vis känns det bra att januari är slut - en så trög månad. En del skulle kanske säga att den framförallt är trög för att det blir ett långt glapp mellan lönen den 23:e december och den 25-27:e januari när man i allmänhet får lön, så icke paret Nyberg! Vi tycker att den tiden gått ganska bra, däremot är ju nu februari riktigt knivig rent ekonomiskt, men, så är det bara 134 dagar kvar tills vi lyfter från Arlanda! Om 134 dagar sitter vi just nu (förhoppningsvis) i ett flygplan på väg upp mot Grönland (det känns liksom som den första milstolpen på vägen). Vi och våra två dollar. 1 3 4 dagar. Det känns så lite, samtidigt som det känns väldigt mycket - 4 månader däremot (eller ja, fyra och en halv) känns som ingenting. Av det lär vi oss att allt beror på hur man ser på saker och ting. 

Jag har just avslutat boken Niceville som jag väl nämnt tidigare, ni kan läsa om den i bokbloggen så småningom men jag vill bara flagga extremt mycket för den redan nu!! Läs! Och låna den gärna på vanligt lånevis, alltså inte kortlån på en vecka som jag gjort, det innebar att jag fick läsa som attan i natt och därför har jag sovit mycket mindre än vad jag tänkte. Som tur är, är det Peters TV-kväll ikväll (House - jag har inte fastnat för den serien) och jag kan krypa till kojs redan vid 21 om jag vill det. Skönt. Dessutom ingen tid att passa på förmiddagen, så jag kan sova ett bra tag om jag känner att det vore roligt (roligt och roligt, det beror ju helt på vad man drömmer, igår natt t.ex. gav jag Peter en snyting, kanske inte så roligt för honom som för mig). (Alltså, jag gav honom en snyting på riktigt).

Nu har jag planerat att ta mig an ett verk av en historierevisionist. Ska bli mycket intressant, jag gissar - kanske en aning fördomsfullt - att det kanske kan få även (vissa) Sverigedemokrater att verka lite smarta rent av...