Sorgset

Sorgset är just vad det känns. Tomt. Helt enkelt känns det inte särskilt normalt. I och för sig inget ovanligt för mig, för det är ju sällan allt känns som "normalt" eller vad jag föreställer mig som "normalt". Jag är bara trött och jag vill bara sova. Jag vet såklart att det inte är 100% som gäller för "vanliga" människor, att det inte är roligt att sticka iväg och träna, att det är drygt att diska osvosvosv. Egentligen säger jag ingenting om det, så är det för alla. En skillnad skulle dock kunna vara att jag inte har den där kicken i arslet så att jag får tummen ur. Någonsin. När man läser alla fb-statusar där alla har gjort det och det, och varit och tränat och det var skönt och kunnat vila en hel dag "bara för att". Jag vill också!! (Jag vet att jag glorifierar, men det är ungefär såhär det känns ofta). Nu är jag dessutom förkyld igen och i morse hade jag massa kladd i ögonen så jag antar att en ögoninflammation skulle kunna stå för dörren. Roligt. Verkligen.

Ps. Ylva. Jag vet inte om du vet det här, men, vi ska åka till NEW YORK nästa sommar!! Jo, det är sant, det är otroligt!! Jag räknar ner och allt - det är nu bara 240 dagar kvar!! :-)))))