Samtalet igår gick väl bra, men ju mer vi pratade så insåg jag att jag faktiskt mår rätt dåligt. Alltså, jag visste ju såklart att det inte var bra, men när man sätter ord på det så blir det mer uppenbart. Alla tankar och så vidare. Hon frågade "orkar du kämpa lite till, vänta och se?" Jag svarade "neej *hulkhulk* jag tror inte det, det har gått så lång tid nu och jag har kämpat men ingenting blir bättre". Typ. Vi ska höras imorgon, då ska hon (förhoppningsvis) ha pratat med läkaren och så får vi se. Det lutar åt lite el. (Som jag väl ha sagt förut).
Apropå julen så fick jag ett råd i en tråd i ett forum där jag hänger. Personen ifråga tyckte att jag skulle göra som jag ville, att det finns en poäng i att fira jul för sig själv, att man faktiskt inte MÅSTE vara med alla familjemedlemmar och femhundra släktingar. Man får göra som man vill. Jag vet att det är långt kvar och jag vet att man hinner ändra sig, men förslaget om att fira hemma hos oss, bara vi och katterna får min röst!
Nyss släppte jag in en liten Flis. Flis var jättesur! Både humörsmässigt och bildligt. Det spöregnade ute och hon fattade nog inte riktigt varför jag väntat så länge med att öppna dörren (hon kom ju uppifrån skogen - jag borde väl ha sett henne bortanför alla ormbunkar, träd och högt gräs). Det är härligt när man märker sina husdjurs starka personligheter!
Ikväll är det "Starter Wife". TVn är minminmin!!
Hej goding!
SvaraRaderadu har så rätt, bättre att vara här o tycka det är trist men bli bättre än att åka hem och bli sämre (kanske). Är bara lite frustrerande! :P men jaa, hoppas jag kan liva upp dom deppiga tanterna liiiite. haha. annars har jag ju mina vänner i fonen & inernet. Kram o take care!