lördag 10 juli 2010

Låg

Just nu känns det nästan som om ingenting är bra med mig. Jag är fortfarande förkyld och idag har jag nog feber också. Det har i och för sig känts lite bättre i några dagar, men nu är jag tillbaka på ruta ett och ett halvt. De två senaste dagarnas aktiviteter har satt sina spår i huvudet och jag kan inte längre ignorera de tankar som jag kunde göra tidigare i veckan som gått.

Jag har ju haft två dagar som varit riktigt roliga:

1/ Konsert med både Melissa Horn och senare Lars Winnerbäck - en underbar konsert och jag blir varje gång påmind om hur bra artister det handlar om. Lars Winnerbäck är en helt fantastisk musiker. Melissa Horn likaså och jag bara längtar tills hennes nästa skiva. Igår när vi var på väg hem lyssnade vi på en tidig Winnerbäck skiva, "Rusningstrafik" och jag tänkte att det var en tidig Winnerbäck men inte en sämre Winnerbäck. Texterna var lika bra men yngre, musiken var lika bra men yngre. Det är kärlek.

2/ Igår var jag i Jönköping tillsammans med maken och mina två kusiner Erika och Markus. Dels var det en internationell matmarknad som jag inte visste att de hade (och jag tror att den också varit eller ska vara i Linköping) och vi spenderade galet mycket pengar på galet lite godsaker (i förhållande till varandra alltså) - smakprovet visade på att vi har mycket att vänta, men också att vi måste äta det med andakt! Sen käkade vi middag på Twin City och det var fantastiskt gott. Därefter körde vi hem till kusinen Markus som ju faktiskt bor i Bottnaryd - inte helt långt ifrån, kanske sex-sju mil , men av någon anledning träffas vi (om möjligt) än mer sällan än jag träffar Erika som bor i Övik - 80-90 mil bort.

Vi pratade massor om minnen från barndomens somrar och om allt och ingenting. Markus hade en helt otrolig samling av filmer och filmboxar som jag blev helt stum av! Jösses Amalia! Jag visste inte ens att det fanns så mycket. Boxar med filmer i största allmänhet, ja. Extrema boxar med filmer i form av huvuden, lådor och borgar, nej. På det stora hela en fantastiskt underbar och trevlig eftermiddag och kväll. Jag var förvånad över att tiden gick så fort! Men, det är väl det som är ett bevis på att man har det riktigt, riktigt roligt!!

Så idag då: mer förkyld och en extrem trötthet. Jag orkar inte och vill inte göra någonting mer. Jag är ledsen och tankarna är grå och mörka och trista. Jag vill försvinna bort härifrån och bara icke-existera ett par dagar eller veckor. Plocka bort hjärnan eller någonting i den stilen. Det känns som om jag ska straffas för att jag har roligt. Som om någon sitter och tänker "moahahahaaaa, nu har hon allt fått må bra i hela två dagar, det måste vi ändra på - släng tillbaka henne ner i det mörka hålet där hon hör hemma, moahahahahahahahahahahaaaaaaaaaaaaa". Jag vet verkligen inte hur mycket och länge jag ska orka mer av det här. Jag har tänkt och litegrann kämpat med vetskapen om att det ändå på något vis har funnits en tanke bakom, en mening med allt om man vill formulera det så. Men jag vet inte längre. Jag orkar inte längre. Och det känns så himla fel, för jag vet att jag har så mycket bra och roliga saker runtomkring mig. En fantastisk make. Fantastiska vänner. En underbar och rolig och fantastisk resa tillsammans med min Peter. Jag fattar inte. Vad är det för fel på mig?? Varför kan jag inte uppskatta allting jag har? Jag tror att jag gör det, men eftersom jag faller ner i det här hålet om och om och om och om och om igen så gör jag uppenbarligen någonting fel.

Jag förstår inte.

Nu ska jag lägga mig framför tv:n i soffan och allmänglo bara för att få någon mening med alltihop ett tag. Ett program eller flera som kan fånga upp mig ett tag.

3 kommentarer:

  1. Det är okej att tankarna finns där, men man har alltid ett val. Man kan välja att lyssna till dem, eller så kan man kämpa som fan för att tänka på vad man ska äta till middag, vilken blå nyans himlen har eller vilket pysselprojekt man ska sätta igång med. De negativa tankarna kommer inte att försvinna bara sådär, men genom att tänka på annat och tänka positiva tankar ger man de negativa tankarna mindre och mindre plats.

    Jag tror på dig! Man har alltid ett val och du ska göra val som är bra för DIG.

    KRAM

    SvaraRadera
  2. Oj oj oj vännen! Vilken överraskning som låg i lådan å väntade nu när vi kom från stugan, jisses så bortskämd å utvald jag känner mig *tusenmiljonerstack* Luran har redan mumsat i sig tablettasken, själv ska jag gå igenom och inspireras av allt när hon somnat å inte hjälper mig *ler* Ett Julinlägg kommer inom kort med anledning av paketet ;-) Åter igen tack för att du gjort min dag <3 KRAM

    SvaraRadera
  3. Det var verkligen kul att träffas allihopa =) Jag hoppas att ni kommer uppöver någon gång framöver också för det vore jätteroligt det med.

    Jobbigt dock att du har så tvära kast från roligt till dåligt. Jag håller med Katt i den översta kommentaren att försöka tänka positivt, vilket du säkert försöker att göra men att det inte alltid är enkelt. Men ge inte upp, du ska aldrig ge upp utan försök fokusera på de bra dagarna även när du har de dåliga.

    Kramar!

    SvaraRadera