Ett rejält åskväder senare:

..har vi fått bekräftat att vi bokat boendet
..har vi fått veta att vi får depositionsavgiften som vi betalade till hostel nr 1 tillbaka från hostelbookers.com
..har vi fått tågbiljetterna till Arlanda
..har vi räknat innehållet i vår New York-spargris och blivit glatt överraskade av 4092 insparade pengar
..har vi ändrat adressen i vårt ESTA
..har jag blivit helt genomblöt och missat yogan (jag tänkte att jag skulle cykla dit, inte ta bilen och jag vägrade ge mig, men när jag cyklat 30 meter och vägen försvann framför mig och jag kände att jag var genomblöt - trots regnkläder - in på bara skinnet så gav jag upp).

Det viktigaste av allt får nog ändå sägas vara att det är fräsch och sval luft här nu - så gött! Sen vi flyttade in har det varit sådär härligt kvavt konstant, man har inte kunnat sova ordentligt men nu kanske det går bra ett par timmar i alla fall!

Kvar nu:

..ändra adressen för shuttlen från flygplatsen
..få bekräftat att vi avbokat hotell nr 3
..lämna in pengarna på banken så vi får dem på kontot istället
..fixa en eventuell reseblogg
..maila musikalgrejen (ju mer jag tänker på det, ju mindre har jag lust att skicka kortnummer och id-kopia bara sådär).

Fössta juni (är man från Jönköpingstrakten så är man)

Det är idag 20 dagar kvar tills jag når den aktningsvärda åldern 32 år. Helmärkligt. Jag känner mig verkligen inte så gammal (eller snarare: jag lever inte alls det liv som jag trodde att jag skulle göra när jag blev 32, jag trodde liksom att jag skulle vara, typ, vuxen och säker, ringa samtal lätt som en plätt, jobba, laga mat och vara noggrann. Icke sa nicke. Just nu håller jag t.ex. på att förbereda mig för det där samtalet till hotellet i Atlantic City som jag samlat mig för i en vecka snart).

I morgon är det dags för flyttlasset "El gigantico". Ska bli skönt. Igår tvättade jag fönster på utsidan och hälften på insidan. Det är ju verkligen bra att ta all städning så fort det finns möjlighet - ju snabbare går det sen när man har fått ur all skit. Så när jag skrivit det här inlägget kommer fortsättningen att bli av. Det är roligt att upptäcka hur skitiga fönster man hade - när man blickar ut och ser träden och blommorna klart och tydligt (lite som när jag fick mina glasögon). När jag avslutat det projektet så lär jag väl hitta fler, packa ner porslin exempelvis. Och dammsuga lite lätt. Och, tja, jag lär väl knappast bli sysslolös.

Tja.

Jag har väl egentligen inte så mycket mer att skriva.

Det är bara att dra fram papper och spray och tork.

Nu.

Eller kanske nu.

Okej.

NU!

Klädernas måndag

Jag ska alltså rensa kläder och packa kläder och tvätta kläder!! YES! Det är rätt skönt tycker jag, faktiskt, man har alltid en massa kläder som man inte använder så varför inte? Noterade också att maken hade tagit min hög kläder som jag tänkt packa ner i en av resväskorna när han rensade igår, det var ju förstås lite synd men jag får helt enkelt leta bland säckarna sen. Faktum är ju också det att vi måste ha kläder på oss även innan vi åker, tro det den som vill, så jag betvivlar att allt det skulle legat kvar i väskan...

Apropå väskor så kan jag tala om att det är väldigt lite tid kvar tills vi reser nu. VÄLDIGT. Det är bara den här och nästa vecka. Sen är det dags. Då är resveckan inledd. Helt orimligt - helt otroligt - helt fantastiskt. Och vulkanen fortsätter sova. Jag är dock väldigt glad över att det är en vecka mellan resa och flytt (nästan två faktiskt), jag behöver verkligen vila - jag känner det redan nu och då har vi ändå ganska mycket flyttande kvar.. Det är vid sådana här händelser som jag märker hur skört allting är, även om jag till vardags kanske inte märker det på samma sätt (eller ja, det beror ju på vad för typ av dag det är, bra, dålig, halvbra, piss osv.). Nu blir det så uppenbart. Trycket över bröstet ökar och jag kan inte slappna av. Ever. Det är jobbigt. Och jag blir irriterad på att det är såhär. Samtidigt ska man försöka acceptera det - vilket oftast känns omöjligt eftersom jag inte vill att det ska vara såhär.. Jag borde klara av det här, stressen och packandet och allting. Jag borde verkligen det. Verkligen! Suck och stön.

En positiv sak att avrunda med? Okej. Jag har fått tag på ett bar-bord och stolar till vårat kök! På ansiktsboken är jag med i sådana här små "säljes-grupper" och minsann, minsann, just när vi pratat om att vi skulle ha ett sådant bord i köket (köket är så litet att det liksom inte får plats mer än ett bord för två och eftersom vi inte har ett sådant bord så diskuterade vi bar-varianten) så dök det upp. Det var fler som ville ha det, såklart, men jag tänkte - folk ändrar sig ofta och sådär, och vips, så fick vi det! Perfekt. Jag hoppas det blir bra bara... Det är ju hursomhelst rätt gött att ha någonting att sitta vid och käka frulle när man är nyinflyttad. Vi har tidigare ätit väldigt mycket vid tv:n, men eftersom den nu kommer vara nere i källaren så blir det liksom smidigare att sitta i köket och egentligen så är det rätt mysigt, eftersom vi bor i stan så kommer vi ju få morgontidningen på morgonen också, det gör det hela ännu bättre!

Nu ska jag dyka ner bland kläderna. Igen.

Lass ett och två avklarat

Det kommer nog bli bra i vår nya lya. Det känns så när man är där (bortsett från galningen som brände in med sin bil på parkeringen i rekordfart just när vi var på väg därifrån - där fick jag för att jag beklagade faktumet att gaspedalen inte verkar finnas i Tranås trafikskolebilar) i alla fall. Efter en rundvandring i huset har vi nu kommit fram till följande: i källaren blir det TV-rum. Lite oväntat för oss själva faktiskt, men det blir nog rätt bra. Framtiden kommer kanske att ha en väggmålning i bakfickan - det är cementväggar som är sådär knottriga, ni vet, så det är rätt lätt att fixa till det med lite färg. Hursomhelst. Markplan: kök och vardagsrum som då blir någon slags matrum, ett stort bord med sex stolar, bokhyllor och "finböckerna", kanske korgstolar. Köket är så litet att man bara får plats med ett två-persons-bord, så ett större i vardagsrummet känns rätt viktigt. Övervåningen (där vi fick omtapetserat och det blev toppenbra): ett sovrum och ett arbetsrum samt en toalett på det. Det är allt. Det blir bra mycket mer lägenhet av det när man kan räkna med källaren bara sådär. Jag vet inte om det är så i de andra lägenheterna men det gör ju inte så mycket för vår del, vi har ju den oavsett. Det är lite dåligt att det är ganska mycket hål i väggarna, men, å andra sidan så ska vi ju sätta upp en del grejer så det går ju att täcka över ganska mycket.

Ytterligare en sak som är mindre bra är att kommunen tycker mindre bra om katter som är ute i området och springer. Funderingarna på vad vi ska göra med våra små prinsessor blir ju då såklart ganska stora, men nu har vi kommit fram till att de ska få bli innekatter igen - men att hindra dem från att gå ut om vi sitter på baksidan är ju svårt, men då kan man ju ha koll på dem också, och då går det bra (även enligt kommunen). Sen ska vi köpa ett enormt kattklätterochklovässarträd till dem, då kan de leka där. Bra att det ändå är så stort, då kan de ju leka datten. Om de sedan inte alls trivs så får vi ju ta ställning till det då, vad vi ska göra - de ska ju såklart må så bra det bara går. (En fördel med att låta katterna vara inne är ju förstås att antalet fästingar blir betydligt mindre - det är positivt både för dem och för oss).

Nu ska jag göra något vettigt. Typ kolla om det är något roligt på TV och kanske packa lite prylar i en låda. Eller något sådant.

Dagens "inför-flytten-projekt" hittills:

Slänga skräp. Dvs. sopsortering. Varje gång man åker och tömmer dessa kassar så tänker jag att det borde man göra lite oftare. Å andra sidan, för miljöns skull så är det ju bättre om man väntar så länge som möjligt innan man far, så att inte enbart bilresan gör det hela onödigt. Positivt: vi kommer att bo granne med en sopstation (alltså, det finns en lite längre bort, den står inte precis bakom knuten) och kan således slänga sopor både nu och då. Antagligen blir det väl som vanligt - man tänker att man ska göra det oftare, gör det några gånger lite oftare, och sen skiter man i det och gör det "sen". Tur vi har en källare.

Projekt som jag har tänkt att jag ska göra (inte enbart idag dock): göra de tavelprojekt jag har tänkt mig, innan vi flyttar. Ska använda mig av "strykapå"-bilder och göra fyra små tavlor. Egentligen har jag ju fler tavelidéer, men jag inser (åtminstone lite vagt) att jag kommer aldrig att hinna gå igenom dem och samtidigt vara tvungen att packa ner och allt annat som ska göras. En ytterligare sak som måste pysslas innan nedpackning är adresslapparna. Sen tror jag inte att det är mer. I pysselväg alltså. (Allt beror ju på hur man ser det, men om man nu ska hålla sig inom en rimlig gräns). Det som känns mest drygt är ju förstås att det är så fint väder och man vill hellre vara ute och sitta i solen med en god bok. Det är därför jag sitter här och skriver om vad jag borde göra, istället för att göra. Business as usual.

Jösses Amalia. (Mitt nya favorituttryck). Tur att jag har ett glas med kallt kaffe i kylen.

Stavning

Jag har sett att jag de senaste inläggen har stavat lite illa ibland. Det är väl så det blir när man har roligt - jag tror dock att ni ändå har fattat grejen.

Solen är här igen! Och värmen! Me like! Jag funderar just på vad jag ska göra av detta - en promenad känns ju rätt rimlig. Kanske ska jag ta en. Jag tror det blir på egen hand, Peter är nämligen täppt i näsan = i princip näst intill dödssjuk (ni har ju sett reklamen). Jag får väl ta med kameran istället, bättre än inget.

Idag är det alltså 39 dagar kvar tills vi ska iväg. Jag fattar inte, det är ju typ, ingenting. När man satt i höstas och kände att det var 100 år kvar tills avgång så trodde man att den här dagen aldrig skulle komma, även om man visste att det kunde gå ganska så fort. Helt plötsligt känns 39 dagar dock väldigt få med tanke på vad man ska ha gjort innan dess. Flytt = tar en del tid i anspråk, packning, själva flyttandet, städandet av huset. Exempelvis. Sen är det packandet av resväskor = mer tid än man kan tro, när man ska vara iväg i tre veckor känns det som att man kanske bör tänka igenom detta ganska noga. Allra helst ska dessa väskor vara packade redan innan flytten, då behöver man ju inte leta reda på allt som ska ner. Jag ska dessutom till tandläkaren, allra helst träffa boendestöds-teamet i Tranås, vi ska besiktiga bilen och dessutom ska man väl, typ, leva lite däremellan. Pass och sådant får man ju heller inte glömma bort. Notera: packa på ett "bra ställe" som man skriver upp, för att det ofta är de ju så bra så att man ju glömmer bort det själv. En sak till: jag ska sy om lite kläder - långklänningar i all ära, men de är väldigt långa (jag har korta ben) och när man ska gå omkring i en stad så kan det vara skönt att ha dem lite kortare. (Borde nog också försöka hitta några fler trekvarts-leggings).

Well. That's all for now, lovers! Peace!

Livet i Hestra en fredag i maj.

Uuuuhhhäää - i natt har jag drömt mardrömmar. INTE roligt. Verkligen inte. Jag ville inte somna om, men det gjorde jag ju ändå och då bara fortsatte det. Jag får ångest bara av att tänka på det nu, faktiskt. Att man påverkas så mycket är ju knäppt..

En annan sak som jag fått ångest utav är det här med viktminskningsgrejandet. Jag vet att jag inte skulle skriva om det men nu tänker jag skriva för att jag ska berätta att jag inte längre hänger i själva forumet. Och varför? Jo, steget mellan att trilla ner i ätstörningsträsket igen visade sig inte vara så särskilt stort och därför - och här är det braiga - tog jag beslutet (med hjälp av maken) att sluta med det där och gå vidare, äta nyttigt och motionera. HÄLSOSAMT. Man måste ju äta om man ska orka liksom.  Det är inte värt problemen som skulle bli om jag inte slutat - i tid! Det är också sunt, inser jag, att jag tar det här beslutet. Det är ett friskhetstecken som heter duga. Så på det viset är det ganska skönt. Så nu vet ni det.

Igår var det yoga, nästa pass kommer att bli om två veckor och då en halvtimme längre. Nästan två timmar yoga alltså. Det är någon ny variant som handlar om muskler och ligament eller någonting i den stilen. Det heter såklart något snitsigt yoga-namn men det minns ju inte jag. I början var jag ju skeptisk till att passet var 75 minuter långt, nu tycker jag att det ska bli skönt att det blir 1h och 45 minuter. Vi ska kanske göra någon övning med andningen som fokus, jag är ju dålig på att andas (rätt alltså, annars andas jag ju för att få luft), så jag tycker det vore en bra idé. Igår körde vi lite mer meditation än vanligt - det är coolt, men svårt. Å andra sidan så måste man ju börja någonstans. Jag insåg att vår framtida källare kommer att vara perfekt att ha som yoga-ställe! Inget stök, inga katter som stör och stort utrymme. Jag hoppas jag kommer att bli en guru.

I helgen väntar lite flyttstök tänker jag mig. Det är faktiskt inte särskilt många helger kvar innan det är dags, tre närmare bestämt. Jag tänkte ta tag i porslinet, vi kommer inte att ha besök innan dess - as far as I know - så varför ska man släpa runt på femtioelva tallrikar och muggar och bestick osv. undrar jag? Ner i kartongerna bara. Det blir mindre disk på det sättet också, man måste ju liksom diska upp det lilla man har till sitt förfogande och då blir det ju - inte så mycket. Idén verkar helt genialisk ju mer jag tänker på det. Faktiskt.

Långfredagen

Jag är redan trött. Långfredagen som är så lååååång. Och då har jag dessutom sovit länge. Jag är alltså väldigt trött. Så att ni verkligen förstår. Trött är ordet för dagen.

Nog om det. Igår var vi och valde tapeter till vårt nya sovrum. Det gick finfint. Så finfint att vi funderar på att ringa hyresvärden efter påsk och fråga om vi kan få samma tapet i det andra rummet på övervåningen om vi betalar tapetkostnaden själva. (I natt drömde jag om det och att vi fick omtapetseringen gratis samt att vi fick en tårta för att de inte själva kommit på att det faktiskt behövdes en omtapetsering där). Det är den här tapeten vi ska ha:

We likeee!

Nu tänker jag ägna mig åt lite pyssel, det finns ett sådant behov faktiskt. Ska bli roligt. Jag tänker nog att ni ska få se lite bilder så småningom, det var länge sen jag fotograferade och visade känns det som!

Gladur Påskur!

April, april..

Första april och idag har vi skrivit på kontraktet för lägenheten/radhuset! (Det är inget skämt. Hoppas jag.) Jag åkte förbi på väg hem från staden och kände att det kändes som hemma. Det är mindre än det här huset men det känns ändå som att det är "vårt" lilla myshus. Knäppt kanske, men det är så det är. Det ska bli roligt att flytta dit. Just idag när vi ska åka fram och tillbaka till stan några gånger så ser man verkligen alla fördelar med att bo i stan. Först skulle vi in och skriva kontrakt och lämna Peter på jobbet, jag tar bilen hem och får åka in igen för att hämta hem maken igen för att sedan, ikväll, susa tillbaka till stan en gång till eftersom jag ska träna. Väldigt opraktiskt.

För att fira att det är april nu tänkte jag i helgen fixa ihop dörrkransen lite snitsigt och vårigt, jag hoppas det blir bra, jag har virkat en liten spets som ska få äran att se litegrann ut som löv, därefter lite annat plock. Jag ska nog visa er här, om jag törs. I övrigt, vad gäller pyssel i den här marsutmaningen, har det inte blivit så mycket gjort, men jag tänker att jag fortsätter på egen hand även i april. Att pyssla upp en del pyssel är inte så dumt, det blir lättare att flytta då!

Pratkvarn

Mitt nya boendestöd är så djävulskt pratig. I ett pratar hon. Aldrig tyst och alltid om ditten och datten och dottern hit och sonen dit, mannen där och resa är jätteroligt. Alltså. Hon är jätterar, gullig, snäll men vi klickar verkligen inte känner jag. Fruktansvärt påfrestande. Mitt förra boendestöd pratade jag ju såklart också mycket med, men det var på ett helt annat sätt, inte alls den här typen av "väninnesnack". Kanske är jag elak, men, jag tycker det är underbart att vi ska flytta snart för då behöver jag bara stå ut i två månader till. I Tranås har de såklart också den här typen av stöd men i en helt annan omfattning och det är upplagt på ett annat sätt. Jag vet ju ingenting exakt om någonting, bara det min prattant berättade om när jag var där i tisdags. Det kommer bli så att vi tar tag i det till hösten eftersom det är en sommar med alla möjliga händelser dessförinnan.

Som jag tidigare meddelat så ska jag ansvara för packandet i samband med flyttandet. Därför ska jag banne mig sätta alla resurser jag har på detta projekt. Det jag först ska göra är att studsa in på ÖB när jag är i stan nästa gång för att uträtta något ärende, och köpa lite flyttkartonger, jag vet att de har sådana där och vi har dumpat ganska många av de vi hade när vi flyttade sist. När jag gjort det, kan jag börja plocka ner sådant vi ändå inte kommer att använda under den tid som är kvar, vilket egentligen bör vara en hel del med tanke på hur lite man faktiskt hinner göra på två månader. Man (vi) gör mycket mindre än vad man tror har jag insett, tiden går så himla fort. Nåväl. Jag kallar projektet "FRAMFÖRHÅLLNING".

Dansa samba med mig!

Vi fick lägenheten/radhuset!! Vi flyttar in den 1 första juni (eller ja, vi får nycklarna) och får betala från 15:e juni (vilket är dagen då vi åker). We like! Det känns väldigt bra, det måste jag säga. VÄLDIGT bra! Så nu har jag börjat fundera på hur vi ska få plats med de saker vi har.. Här är det ju rätt öppet och ja, man kan säga att möblerna inte syns så tydligt eftersom det är stora ytor. Det är det ju inte i radhuset så jag undrar hur det ska gå. Har kommit fram till att det måste bli ganska många tavellister, det verkar mer praktiskt än att hänga upp dem på väggen - då kan man ändra om lite som man tycker och man kan ha sina snitsiga kokböcker som dekoration i köket. Som exempel. Tyvärr lyckades jag glömma bort att fotografera när vi var där, inte så bra, det hade varit bra om man kunnat se lite hur det ser ut, ni vet hur det är, man glömmer bort! Bra sak dock - som jag minns - är att vi får köpa diskmaskinen som finns där! (Och tvättmaskinen, men det finns inget torkutrymme så det känns ju lite, tja, onödigt). Diskmaskin är en fantastisk uppfinning, det känns som att disken blir renare tycker jag. Trädgårdsplätten är liten så om någon känner att det skulle sitta fint med en gräsklippare så kan ni väl höra av er?!

Att vi bor i stan när vi åker är ytterligare en fördel. På det viset kan vi nämligen ta tåget till Arlanda direkt istället för att först åka till Eskilstuna, lämna bil och ev. katter och sedan därifrån ta tåg och buss och så vidare ut till Arlanda. Förhoppningsvis lyckas vi hitta någon som kan ta hand om katterna under de veckor då vi är borta så att vi inte behöver ta dem till Etuna - vem som helst som är sugen på det kan ju också höra av er så blir vi ännu gladare.

Som avslutning kan jag då säga att den som inte har något att göra under kristi himmelsfärd-helgen som är 2-6 juni och har lust att flytta lite prylar är välkommen att göra det. Vi bjuder på pizza och, om man vill, en (eller för all del fler) flyttöl eller, om man t.ex. kör, någon annan typ av dryck! (Katt, du är undantagen eftersom du (väl) ska flytta själv däromkring).

Nervositet

..sjukt. Jag hatar att inte veta, att inte ha kontroll över vad som kommer att hända och hur och vad som kommer att hända. Ryser är vad man gör. För att ha lite kontroll ändå så mailade jag och talade om att vi skulle kunna tänka oss att ha inflyttningsdatum till den 15 juni - dagen vi åker - om vi kan ha slutdatum här den 15 juli. Det skulle ju helt klart gynna kassan eftersom man då delar upp den dubbla hyran på två och när man är ute i världen är det bra om man inte blir helt pengalös. Bättre än dubbla hyror under en månad om ni frågar mig. Sakförvaringen löser sig ju också på det sättet, ytterligare en fördel.

Men först måste vi ju veta om vi alls får lägenheten. Man vet att man inte har betalningsanmärkningar och liknande, men det hjälper inte, man är lika nervös för det och vem vet om de, trots det, ändå tycker att vi är värdelösa som hyresgäster? Man har ingen aning. Nu blir jag nervös igen. Rättelse: ÄNNU mer nervös.

Det läskiga

Det läskiga med att titta på lägenheter är ju att man aldrig kan veta om man faktiskt FÅR nämnda lägenhet. Alltså. Man vill men man vet inte. Just så är det nu. Vi tycker att radhuset kan bli riktigt bra för oss, men, vi kan inte flytta in förrän i augusti och de vill helst ha någon som kan flytta in första juli. Detta är aningen knepigt för oss eftersom vi inte är i Sverige då, inte två veckor innan och inte en vecka efteråt. Från början sa jag, på skämt, att vi skulle be pappa flytta alla saker (som vi packat innan vi åker) till det nya palatset, vilket det än blir, nu helt plötsligt ser jag att det, åtminstone i teorin, skulle vara en möjlighet. Inte ultimat på något sätt, dessutom ganska genant, men en möjlighet. Faderskapet skulle antagligen ställa upp och göra det, dessutom, och det känns ännu sämre på något vis för att då känns det som att jag bara utnyttjar det.. Men. Det är ju egentligen ett senare problem, det är ju mycket möjligt att vi, när morgondagens annonsblad kommer, börjar om med nya objekt. Det blir det som blir.

En ickeläskig sak som hänt idag är att vi fått hem det här:

Jag var ju tvungen att ta med själva kuvertet från FedEx eftersom jag, sådär coolt, fick signera ett papper för att få själva innehållet..

Motståndarlaget - kan vara bra, kan vara dåligt, jag har ingen aning, men det har egentligen inte någon större betydelse, det är ju själva upplevelsen som är det primära. Nu återstår själva förståelsen av spelet, brännboll kan jag men det är väl inte precis helt samma sak. 

Det här är vår fräsiga lilla Flisa, hon ser cool ut, eller hur? 

Tack!

Tack till er, vänner, som bryr er och som skickar uppmuntrande kommentarer angående det här med flyttandet. Det är väl välkommet ska jag säga och på sikt tror jag det löser sig, det brukar ju göra det, så småningom. Idag ska vi iväg och kika på en trea i en mindre fastighet och i morgon blir det ett litet radhus.

Av denna anledning måste jag nu överge denna dator eftersom jag måste hämta Peter på jobbet!