Dagens bild nr 20 och lite annat värdelöst vetande

Jag hade tänkt att jag skulle visa er en bild utav det jag pysslar med i "använd det du har"-utmaningen. Tyvärr hittade jag inte överföringskabeln till kameran så det gick ju sådär. Men, det är ju i alla fall avbildat så när kabeln dyker upp igen så ska jag ladda upp dem och visa er. Jag har, i utmaningens anda, tänkt tillverka lite påsk- och vårpyssel. Pynt. Vad man nu vill kalla det. Julpynt är ju liksom ett stående inslag i livet och hemmet men inte påsk och vår och de andra årstiderna. Jag tänkte bli bättre på det - vårpynt känns extremt viktigt efter den här långa vintern. Eftersom jag nu då bara får använda det jag redan har så kommer det i första hand bli påskpynt, tänker jag mig, jag har massor av gult garn till exempel så kycklingar eller tuppar eller något annat kan ju vara bra. Dessutom, minns jag nu, har jag en hög med kanin-äggvärmare jag påbörjade förra året som ännu inte är klara, kanske ett inte helt dumt projekt. Eventuellt kan det hända att det i samma stil skulle kunna bli någon lite större påskhare/kanin i samma garn, men jag vet inte för det kan lika gärna vara så att jag inte alls har kvar något sådant garn och då blir det svårt - de ska nämligen vara tovat, så det känns lite trist om inte mamman i gänget är det.

Idag ringde mitt boendestöd. Jag har, förlåt mig den som dömer, skolkat från tisdagens besök och tänkte skolka i morgon också. Lite dåligt samvete har jag, eller, ärligt talat - inte så mycket, jag känner att den här pausen var välbehövlig faktiskt. I vilket fall så ringde hon idag och såklart tjatade hon lika mycket som vanligt - pluttiplutt och gulligull och duttidutt. Jag klarar inte det! Jag funderar helt seriöst på att säga upp det här beslutet, det alternativa stödet har jag nämligen jobbat i hop med så det känns inte som ett alternativ. Möjligen i så fall om det finns ett alternativ med en person som är lite mer i min ålder och som jag inte har jobbat med - men - det är en så liten kommun och har man jobbat inom äldreomsorgen så ja, ni fattar, då är risken ganska stor att man hamnar med en tidigare arbetskamrat. Det har varit väldigt skönt i vilket fall att ha det lugnt och tyst här på dagarna. Jag har slappnat av lite, även om jag är ganska nere i den grå sörjan. Det värsta, och det som kanske är talande, är att jag får smått panik av att tänka på att hon kommer nästa vecka igen - det är ju inte meningen riktigt. Hade jag haft pengar hade jag betalt mitt förra boendestöd privat. Massor.

Nu kommer dagens bild - en bild från i somras:

Min favorit: Balder på Liseberg!